I Säffle på besök

Meny Galna Tuppen i Säffle
Detta är menyn på Galna Tuppen i Säffle

I torsdags gick jag på restaurang. Min kompis, som jag skriver ihop med på torsdagar, föreslog Brasseriet i Håverud. Nu kunde hon inte komma ifrån förrän vid sextiden, och det är precis när de stänger för dagen, så jag frågade henne om vi kanske kunde pröva Galna Tuppen i Säffle i stället.

Det är så det går till när man ska roa sig i Dalsland. Fortsätt läsa ”I Säffle på besök”

Vita pimpinellrosor, syréner och det underbaras korthet

Ibland är livet så grymt vackert. En enda dag får jag njuta av denna skönhet. Solen har stått het på klarblå himmel hela dagen. Den har drivit fram mina vita pimpinellrosor, mina vita syréner och de gammaldags ljuslila bondsyrénerna som jag minns från min farmors mors trädgård när jag var fyra år.

vita pimpinellrosor i miin trädgård
Vita pimpinellrosor i Ellingtons trädgård

Varje år njuter jag av denna prakt och skönhet. Fortsätt läsa ”Vita pimpinellrosor, syréner och det underbaras korthet”

Associationer på Moderna i Malmö

Roliga associationer
Ellington och Arletta associerar vid fruktdisken (foto: anonym)

Vad härligt att träffas i Malmö! När vi sammanstrålar har vi mycket vi vill göra och uppleva. Men för ögonblicket vill vi fokusera på vårt besök på Moderna museet. Mest associationer där gav Annika Erikssons The Social.

Associationer. Är det inte det som är själva grejen med konst, eller litteratur också för den delen. Fortsätt läsa ”Associationer på Moderna i Malmö”

Sova ute i majnatten

”Det är skönt för skalder att få sova”. Så skrev Birger Sjöberg om skalden Wennerbom. Jag är inte Wennerbom, för jag var nykter igår. Är oftast det. Men det var en njutning att sova.

Att sova i skogen 0
Kvällsljus i maj månad

Dagen var varm. Fram på kvällen gjorde jag en promenad ut i skogen. Kom långt bort. Jag hade mina planer. Fortsätt läsa ”Sova ute i majnatten”

Tomater i maj, och rapsodi i gult

Om jag vill plocka färska frukter i maj månad i Skåne, då åker jag till Tomatens Hus. Där finns tomater av alla sorter. Det ligger mellan Glumslövs backar och Vallåkras dalgång. Detta blev vårt mål idag. Fortsätt läsa ”Tomater i maj, och rapsodi i gult”

Rytm och glöd med Manuel Bellone

Rytm och glöd 1En kopparröd baston, en illgrön diskant, ett spektrum av toner i ett elförstärkt akustiskt ackord. Sen drar ett böljande fingerpicking igång i en rytm där glöden får syre och blod av trummans hjärtslag.

rytm och glöd 2

Manuel Bellones röst frammanar minnen av ett sjuttiotal med country- blues- och on-the-road-frihet för pensionärerna som samlats här. Fortsätt läsa ”Rytm och glöd med Manuel Bellone”

Föreställande konst

Min farmor tyckte om föreställande konst. Hon tecknade själv vackra landskap och blommor. Abstrakt konst var hon skeptisk till. Hon hade sett mycket abstrakt konst när hon jobbade som piga hos millionärsfamiljen Mason i New Haven på 1910-talet. Fortsätt läsa ”Föreställande konst”

Miró var kreativ han

Gud skapade kvinnan. Det gjorde Miró med.

Fast inte av Adams skelett utan av det som han hittade i sitt garage eller under diskbänken i sitt kök. Av rent pratiska anledningar kanske.

Joan Miró, Woman
Joan Miró, Woman, 1970 – utställningen Vardagslivets poesi, på prins Eugens Waldemarsudde (foto Ellington, 14 maj 2017)

En kvinna som container – där man kan förvara något. Man kan fylla henne med något. Under förutsättning att kvinnan har varit tom. Eller så kan man ta ur kvinnan någonting som fanns inuti henne.

Vad kan det vara? Energi? Fortsätt läsa ”Miró var kreativ han”

När man blundar

när man blundarVad händer när man blundar, tänkte hon. Och blundade. Hon var uppmärksam. Hon hörde att fotsteg närmade sig och försvann bort. Hon hörde fraset av en kappa som någon svepte om sig. Hon försökte höra vilket material det var.

Hon satt länge och lyssnade. Kände dofter. Odörer. Vinddraget när någon passerade nära. Beröringar helt snabbt. Någon satte sig bredvid.

Varje dag satt hon så med slutna ögon. Började se bilder.

På långt håll hörde och kände hon hans fotsteg. En okänd. Han kom fram. Ställde sig framför henne. Hon reste sig. Tog hans framsträckta hand. Alltjämt blundande sa hon: ”Kom”!

Arletta Ellington

.

 

Follow

Get the latest posts delivered to your mailbox: