Faiblesse för nässlor och skogsgodis

Just vid denna tiden har vi en faiblesse, som vi ger oss hän åt. Fullt ut! Vi vet att det är populärt med alla de slag av hälsokostidéer. Och visst läser vi recepten om hur man tar tillvara allt det nyttiga som växer nu.

(Read this post in English)

faiblesse 1
Det blev en god nässelsoppa av detta. Jag fräste en hackad gul lök i smör tillsammans med en skalad grovriven potatis. 3 dl vetemjöl på detta och en liter vatten plus två buljongtärningar. Nässlorna sköljde jag genom att lägga dem i en stor gryta med vatten och sen fiska upp dem med hålslev. När den redda soppbasen kokat i tio minuter la jag i nässlorna som de var och klippte med en sax så att de skulle bli som hackade. Medan jag kokade äggen (hårdkokt), fick soppan koka klart.

Och visst har vi plockat de späda nässlorna och lagat inte bara nässelsoppa, utan nässelstuvning till den panerade fisken, nässlor i grytor och gratänger ungefär som man annars använder persilja, och de allra spädaste nya sköljer vi och hackar färska ner i salladen. Och när nässlorna skjuter i höjden, då går det bra att bara plocka toppskotten.  För att inte tala om nässelté. Vi tar de stora nässlorna, som får hänga på tork och sen smular vi bladen när de är riktigt snustorra.

faiblesse 2
Nässelhässjan. Torkas tills de är snustorra.

Och vi fick vara snabba i år med att ta de späda björklöven till té. De slog ju ut så kvickt, och de ska ju tas medan de fortfarande är lite klibbiga.

Men nässlor och björklöv i all ära. Och recept och matlagning på vårens många goda nyttigheter tackar vi för när vi hittar dem.  Men det finns en sak som vi båda frossat i sen vi var barn. Det kräver ingen tillagning, utan plockas och äts direkt.

Jag talar om de ljusgröna skotten i toppen av granens yttersta kvistar.  Vi plockar. Vi gnager.  Vi njuter av den syrliga smaken. Vi tuggar och äter som de djur vi är.

faiblesse 3
Det långa gröna tallskottet är saftigt och gott

Och sen upptäckte vi tallskotten. Detta är vår faiblesse. De är långa som små sparrisar och smakar fylligt. Det här var nytt för oss! Och tallens blommor vågade vi också smaka på. De smakar lite kryddigt, och det gör också de alldeles nya kottarna. De är mjuka nu när de är helt nya.

Är det nyttigt? Det tror vi. Det känner vi. Det är som ett behov. Som något som drar oss till de färska skotten av gran och tall. Som en magnet som leder oss till en alldeles särskilt njutning.

faiblesse 4
Även tallens blommor är vår faiblesse

Så vandrar vi glada i den varma vårkvällen och lyssnar till nästan glömda signaler som vi hör i våra kroppar. Vi är en sorts naturbarn.

Tuggummifläckar och slånbärsbrännvin

tuggummifläckar 1
Slånbär har väl inget med tuggummifläckar att göra

Under en av mellandagarna inträffade något av en katastrof. Jag var ensam hemma. Jag vet att jag hade tuggat tuggummi, vilket jag nästan aldrig gör annars. Men jag hade hittat ett och var väl lite i behov av nån slags tidsfördriv när alla kära julgäster hade åkt hem.

(Read this post in English)

Jag är säker på att jag lade det uttuggade tuggummit på kanten till diskbänken. Fortsätt läsa ”Tuggummifläckar och slånbärsbrännvin”

När jag inte ville gå och handla

Varför är denna med här? Kanske bäst att göra salladen först.

Jag hade inte lust att gå och handla i eftermiddags, så jag kollade vad jag hade hemma.  Sista biten av julskinkan, tänkte jag.

(Read this post in English)

 

 

Fortsätt läsa ”När jag inte ville gå och handla”

Jordgubbarna och grädden

jordgubbarna och grädden”Jag skär dem i halvor”, säger hon och lägger jordgubbarna en och en i skålen allteftersom hon delar dem med kniven. Det hänger en röd vätskedroppe på knivspetsen. Han känner en samman-dragning i spottkörtlarna när han ser jordgubbarna safta sig och när den syrliga doften når in i näsborrarna. Fortsätt läsa ”Jordgubbarna och grädden”

Mesob och afrikansk romantik i Lund

Mesob 1
Mesob (foto Ellington)

Mesob – det är runt den som familjen samlas. Mesob är det kärl som man fyller med kvällsmålets mat. Till den kommer man från dagens sysslor ute på fälten och bland familjens djur. Först tystar maten hungriga munnar. Efter en stund börjar man dela med sig av det som hänt under dagens arbete och saker man hört när man stannat en stund och pratat med grannar eller med någon främmande som passerat förbi på vägen. Här delar man dagens måltid. Man äter med händerna.

Mesob 2
Sambussa – Eritreanska smördegspiroger (foto Ellington)

Så är traditionen i Eritrea och södra Etiopien. Vi, som bor i Sverige, tror att där är det bara krig. Fortsätt läsa ”Mesob och afrikansk romantik i Lund”

I Säffle på besök

Meny Galna Tuppen i Säffle
Detta är menyn på Galna Tuppen i Säffle

I torsdags gick jag på restaurang. Min kompis, som jag skriver ihop med på torsdagar, föreslog Brasseriet i Håverud. Nu kunde hon inte komma ifrån förrän vid sextiden, och det är precis när de stänger för dagen, så jag frågade henne om vi kanske kunde pröva Galna Tuppen i Säffle i stället.

Det är så det går till när man ska roa sig i Dalsland. Fortsätt läsa ”I Säffle på besök”

Tomater i maj, och rapsodi i gult

Om jag vill plocka färska frukter i maj månad i Skåne, då åker jag till Tomatens Hus. Där finns tomater av alla sorter. Det ligger mellan Glumslövs backar och Vallåkras dalgång. Detta blev vårt mål idag. Fortsätt läsa ”Tomater i maj, och rapsodi i gult”

Nässlor? Kan man äta dem färska?

Arletta var ju ute tidigt i morse och plockade nässlor. När hon hade plockat sitt lystmäte frågade hon mig på Skype hur man gör om man vill äta nässlorna färska, alltså utan att förvälla dem. Hon ville ha dem till en sallad, sa hon, så att alla näringsämnen kunde vara kvar.

nässlor
Ellingtons nässelskörd idag

Det där kunde jag inte svara på. Jag har lärt mig att man måste förvälla nässlorna för att ta bort giftet som man bränner sig på. Fortsätt läsa ”Nässlor? Kan man äta dem färska?”

Östersund och dess goda restaurangkultur

Det är 4 grader minus ute fast det snart är mitt i mars. Ja, solen skiner genom grådiset ibland. Barmarksfrosten över det gråvissna betet i hästhagen glittrar till då och då, men lyckas ändå inte annat än att förstärka gråheten i det redan grå. Jag väntar med att lämna stugvärmen. Och låter i stället tankarna vandra. Efter helgen ska jag ta bilen och köra 50 mil söderut. Städade den igår och hittade en parkeringsbiljett från Östersund mellan sätena.

Östersund 1
Östersund. Stortorget.

I Östersund. Där mellanlandade jag helt kort i somras. Fortsätt läsa ”Östersund och dess goda restaurangkultur”

Kokt mat ger mer näring och energi påstår Ellington

Kära Arletta!

Hjälp mig att förstå en sak. Kokt mat eller rå mat. Varför måste du blanda in en massa mystiska teorier när du ska söka din hälsa? Visst! Det finns mycket gammal visdom, och jag blir förstås lycklig att höra när du mår bättre. Men hör på detta då!

Man – eller jag – har ju alltid fått höra att man ska inte koka sönder till exempel grönsaker. Att de egentligen är bäst att äta råa.
kokt eller rå mat, det är frågan

Så jag blev förvånad och överraskad när jag för inte så länge sen läste om ett stort upplagt forskningsprojekt som kommit till en viktig slutsats när det gäller just kokning av mat.

Att koka maten ordentligt är det som gjort att människan blivit homo sapiens. Det var deras viktigaste resultat. Att äta råa eller halvkokta växter och grönsaker är energislöseri. Kroppen tillgodogör sig näringsämnen och energi mycket bättre när maten är kokt. Kokningen förbereder maten så att näringen blir mer lättillgänglig. Med kokt mat kunde människan klara sig med mycket mindre mängd föda. Med snabbare och effektivare näringstillförsel fick människan tid till annat än att leta efter mat. Med mer tid för annat kunde männsikan ägna sig åt njutningar, konst, berättande, uppfinningar. Hjärnan utvecklades både av dessa nya aktiviteter och av den effektivare näringen. På det viset ska kokkonsten ha varit en nyckel till det vi kallar mänsklighet.

Det du säger om uppvärmning är nog rätt i viss mån. Och fisk – det är ett kapitel för sig.

Kokt och stekt fisk är ett kapitel för sig

För mat, som varit kokt och sen värms upp igen förlorar säkert mycket näring. Det sa alltid min mamma, och det tror jag på. Dock gällde det inte kalops som hon menade alltid blev bättre andra dagen. Så jag är skeptisk till detta med levande och död mat. Visst finns det många näringsämnen i rå mat. Och som du vet så tuggar jag gärna på rått kött – som godis. Men mycket av den råa näringen kan kroppen inte tillgodogöra sig – hur levande maten än är. När du långkokar fläskläggen till exempel, så bearbetas näringsämnena så att kroppen lätt kan ta upp dem. En del näring lakas förstås ur, men när du tar tillvara kokspadet så tar du också tillvara näring som kroppen lätt tar upp.

Väl kokt mat är bäst enligt en vetenskaplig undersökning

Oj, oj, oj – det finns mycket att säga om detta. Slutsumman av det jag sagt är i alla fall att om du behöver mer näring och energi, ja då ska du äta ordentligt kokt mat. Men jag pausar där och är nyfiken på vad du har att säga.

Kära hälsningar

Ellington