Nässlor? Kan man äta dem färska?

Arletta var ju ute tidigt i morse och plockade nässlor. När hon hade plockat sitt lystmäte frågade hon mig på Skype hur man gör om man vill äta nässlorna färska, alltså utan att förvälla dem. Hon ville ha dem till en sallad, sa hon, så att alla näringsämnen kunde vara kvar.

nässlor
Ellingtons nässelskörd idag

Det där kunde jag inte svara på. Jag har lärt mig att man måste förvälla nässlorna för att ta bort giftet som man bränner sig på. Fortsätt läsa ”Nässlor? Kan man äta dem färska?”

Fusk och konst från ett överraskande perspektiv

Vi har frågat er läsare vad fusk inom fotografering är. John JonassonFotobloggarna har sin åsikt klar, och den definierar ju ganska tydligt vad han räknar som fusk:

”Med fusk menar jag att man photoshoppar fotot utöver ”normal” redigering och påstår att det inte är manipulerat.”

För John betyder fusk detsamma som bedrägeri. Och kan det vara något annat?

Ja, det verkar det kunna! För några av våra läsare är fusk inte nödvändigtvis liktydigt med bedrägeri. Signaturen Åsa, som är pressfotograf skrev, något överraskande, så här:

”Vad fusk är? Tja, att gravt förändra sin bild, det anser i alla fall jag. Men jag tror att det är viktigt att inte fastna i en negativ tolkning av ordet fusk, fusk kan bli skitbra!”

Signaturen Hanneles bokparadis är inne på något liknande när hon säger att ”fuska får man – om man berättar det.”

Arletta blev helt entusiastisk och gick igång på alla fyra när hon läste detta. Ellington tänkte över hur det kunde finnas någon skillnad mellan de två begreppen.

Dialog om konst och fusk

Fortsätt läsa ”Fusk och konst från ett överraskande perspektiv”

Jag och min kropp i frigörande dans

”Lyssna på din kropp. Börja i kroppens vänstra sida.”

”Känn din vänstra fot. Låt resten av kroppen följa. Följa din vänstra fot.”

”Känn knäet på din vänstra sida. Känn höften. Låt vänster arm styra din kropps rörelse.”

Jag finns inne i min kropp. Jag blundar och blickar inåt. Jag anar ett motstånd i rörelsen när jag låter den inre blicken snudda vid min vänstra höft.

”Fokusera lite där som det kanske gör ont. Där som det finns en spänning. Rör dig runt den och se om den blir mjukare.”

Jag följer rösten och går vidare. Känner min vänstra lunga. Ett skifte i musiken, i rytmen, för blicken tillbaka till min höft där rester av spänningen finns kvar. Jag rör mig försiktigt runt den stelheten igen. In i centrum av en liten smärtförnimmelse rör jag mig. Ser en stelhet, som ett spänt band, som jag sakta spänner och släpper, spänner och släpper. ”… elastiskt …” hör jag fragmentet av en mening långt borta. Det lättar och jag kan följa musiken när jag rör mig upp mot min vänstra axel.

Nu rör sig min kropp ledigare till musiken. Jag öppnar mitt vardagsöga för att se att jag inte kolliderar med de andra dansande.

”Följ nu vänster axel in mot nacken. Känn hjärnan. Låt nacken känna att den är fri från ensidigheten i dagens ställningar.”

min kropp
(foto Arletta)

Här känner jag en tjurighet. Fortsätt läsa ”Jag och min kropp i frigörande dans”

Finns fusk i fotovärlden idag?

finns fusk 1
Dokumenterad reproduktion av rödräv Galthögen, Skåpafors 2008 (foto: Ellington). Ingen bearbetning. Vilken av dessa 2 bilder är mest äkta?

finns fusk 2
Chileflamingo, Morups Tånge 2/1 1967 (foto: Ellington). Mörkrumsarbete, förstoring Bo Claesson, Varberg. Scannad till digitalt format 2007. Justering i Iphoto [kontrast: +95; definition + 98; högdagrar +100; skuggor +99]  . Bilden publicerad på Artportalen som dokumentation av sällsynt art.
Detta blir inte direkt om njutning, men väl om de medel till estetisk njutning som fotokonsten har till sitt förfogande. Du som är intresserad av foto vet att många ställer frågan om det finns fusk i samband med redigering. Finns fusk? Detta vill jag diskutera idag. (For reading this post in English, click here).

När jag ställer frågan till en pålitlig naturfotograf som John Jonasson på Fotobloggarna, så svarar han ganska självklart att naturligtvis är det ok att redigera. Och han tillägger att det som han gör är oftast att korrigera kamerans sätt att se, så att bilden blir som det mänskliga ögat uppfattar verkligheten.

Alltså, kameran ser på ett sätt och det mänskliga ögat på ett annat. Och detta ska jag återkomma till. Men nu vill jag titta på ett exempel där en fotograf faktiskt överbevisats om fusk och även bett om ursäkt för det.

Fallet gäller Terje Hellesö, som 2010 fick utmärkelsen Årets Naturfotograf av Naturvårdsverket. Fortsätt läsa ”Finns fusk i fotovärlden idag?”

Civilisationen nära och långt borta

Storskogen. En alldeles speciell sorts njutning. Ganska långt från civilisationen känner man sig. Höga rakvuxna furor med luft emellan och undervegetation av lingonris och blåbär. Skägglav i de gamla granarna.

en bit ifrån civilisationen

En och annan stormlega och en ännu stående trädruin här och där. I en rasbrant på en hylla sitter två korpar, och en spillkråka spelar från en torraka. Där går en körväg som inte använts på bra länge. I mittremsan växer tioåriga granplantor eller äldre. Vi är ute på en powerwalk och när vi kommer runt kröken öppnar sig skogen. Vi ser öppna gärden, stängselstolpar med isolatorer och eltråd. Fortsätt läsa ”Civilisationen nära och långt borta”

Ensamhet och gömda sidor av mig själv

ensamhet 1Arletta: Bara säger godmorgon. Vill gärna tala med dig. Om ensamhet – jag upplever det som en omöjlighet att öppna vissa sidor av mig själv. Sådana, som jag inte redan är van att öppna.

Ellington: Vilka då sidor?

Arletta: Ett exempel är kanske när jag får en komplimang. Då kan det kännas helt overkligt det som jag hör. För jag aldrig har tänkt mig att jag är sådan. Och jag kan inte heller ge någonting som jag inte vet att jag har.

Ellington: Vad är det du vill kunna ge? Fortsätt läsa ”Ensamhet och gömda sidor av mig själv”