mars 2017 - ATT SMAKA LIVET. Vi – Arletta och Ellington – är två personer med olika ursprung och bakgrund. Var för sig och tillsammans söker vi livets smak i upplevelser av konst, kultur, mat, resor, relationer och friska frukter. Läs och känn vilka smaker som lockar dig.

Åhus var målet och vägen dit

Vet du att det finns en plats som heter Killebro? Jag frågade min vän Cissi vad det namnet kunde betyda. Såna där omöjliga frågor brukar jag få i huvudet. Ofta är det ju omöjligt att veta vad ett ortnamn betyder. Som Ödskölt eller Okome eller Göinge. Men Cissi visste svaret. Hon har bott i Killebro, och nu på väg till Åhus tog vi svängen förbi. Hon kunde berätta att där en gång fanns en bro. Ja, det finns det än i dag, men den gamla stenbron ser man inte, fast den var tydligen så väl byggd att när man byggde den nya, fick den gamla vara kvar som fundament.

Killebro på väg till Åhus — Killebro (foto: Ellington)

Under bron har det alltid funnits en källa, och därför heter platsen Killebro. Och när jag fick veta det, behövde jag inte heller undra om namnet skulle uttalas med ”k-” eller ”tje-ljud”.

Under min Skåneresa nyligen hade jag många järn i elden. Fortsätt läsa ”Åhus var målet och vägen dit”

Stranden i mitt minne, en bit från Suan Son

När jag lämnade Suan Son, och då ville jag bara ha i minnet det bästa som jag har upplevt under våra nästan 2 månader där. Den stranden som är närmast huset, det är så klart Suan Son strand. Den ligger så nära trafiken, så för mig var det helt meningslöst att vara där. Det gäller hela kusten – alla stränder mellan Rayong och Suan Son är samma typ. Vattnet är dessutom lågt, så om man vill njuta riktigt av att simma, då får man upptäcka den andra sidan av kusten, vilken är helt annorlunda. Det tog oss ca 25 min att nå dit med mc, men det var det värt.

Vi brukade åka mot Mae Phim, och så snart vi såg den enda läsbara skylten (där står Cabana någonting) då åkte vi rakt fram. Det var Thida på Bite ’n Bike som tipsade om detta. Fortsätt läsa ”Stranden i mitt minne, en bit från Suan Son”

Vad är lycka när man besöker Vellinge?

Ellington: Vad är Lycka?

Vad är lycka 1 — Vad är lycka? Här i Vellinge?

Arletta: Knappt att jag vet! Fast jag känner det ju.

Ellington: Känner du dig lycklig någon gång?

Arletta: Ja. Nu!

Ellington: Å!!

Arletta: Varför säger du ”Å” och låter så förvånad? Ser du inte? Titta på de här blommorna!

Ellington: Eller på dessa krukor, kanske! Fortsätt läsa ”Vad är lycka när man besöker Vellinge?”

Birger Jarl: ett skepp lastat med Ellingtons minnen

Vad har du för minnen från när du var 6. Nu är jag 69 och jag har väl några minnesbilder men de är ju lite vaga tycker jag. Ett märkligt avlägset minne dök upp häromdagen när jag var på väg till Fotografiska Museet i Stockholm. Vi promenerade uppe på höjden när jag fick se namnet på den båt som ligger förtöjd vid kajen. På ett ögonblick öppnades mitt medvetande för en flod av minnen från min barndom. Birger Jarl hette fartyget.

Birger Jarl 1 — Birger Jarl – nu hotell och skärgårdskryssare

Vi åkte med Birger Jarl från Stockholm till Helsingfors. Det var denna båten. Jag var 6 år. Det var ett äventyr. Min pappa hade fått ett stipendium på 900 kronor för att träffa den finlandssvenske poeten, dadaisten Gunnar Björling. Fortsätt läsa ”Birger Jarl: ett skepp lastat med Ellingtons minnen”

Läst och oläst första året med Arletta

I dagarna firar Arletta och jag vår ettåriga vänskap. Bland annat därför tänker jag på vad som hände i mitt liv förra året 2016. Det var strax efter nyår och jag hade just läst en bok som jag nyligen skaffat mig. Jag var nyfiken på att förstå mig själv och världen bättre. Då anade jag föga att jag redan vid halvårsskiftet skulle ha skapat denna bloggen tillsammans med en kvinna som jag då inte ens visste att hon fanns. Och som ville göra sin egen existentiella upptäcktsfärd i mitt sällskap. Jag hade nog inte en aning om att innan året var slut skulle mitt liv ha tagit vissa nya vändningar.

Detta året började alltså med att jag läste en bok som jag tror – eller trodde – att jag var ensam om att läsa. Gunnar Olssons Abysmal är den spränglärde forskarens djupanalys av världen som vi känner den. En historisk genomgång av vad det innebär att förstå. Från Gilgamesh och Bibelns skapelseberättelse till Thomas Pynchon och hans Mason & Dixon. En förträfflig läsning för mig som skrivit en avhandling om just Pynchon. Och om hur människor i vår kultur kan hitta nya sätt att förstå.

En bok jag behöver läsa ett par gånger till

Abysmal – ordet betyder bottenlös eller ofattbar. Den var en utmaning. Fortsätt läsa ”Läst och oläst första året med Arletta”

Östersund och dess goda restaurangkultur

Det är 4 grader minus ute fast det snart är mitt i mars. Ja, solen skiner genom grådiset ibland. Barmarksfrosten över det gråvissna betet i hästhagen glittrar till då och då, men lyckas ändå inte annat än att förstärka gråheten i det redan grå. Jag väntar med att lämna stugvärmen. Och låter i stället tankarna vandra. Efter helgen ska jag ta bilen och köra 50 mil söderut. Städade den igår och hittade en parkeringsbiljett från Östersund mellan sätena.

I Östersund. Där mellanlandade jag helt kort i somras. Fortsätt läsa ”Östersund och dess goda restaurangkultur”

Stora Strand, de bottenlösa schakten och vild terräng

Oj! Nu är jag trött. Efter att hela morgonen och förmiddagen vandrat i så gott som oframkomlig terräng på jakt efter en bortglömd gruva i en avkrok i Dalsland. Stora Strand.

Tillsammans med min kompis Roy från operakören är dock ingenting omöjligt. Försiktigt och tålmodigt guidade han mig. Både till de historiska spåren av gruvdriften, det bottenlösa gruvschaktet i skogen och till slut också till de smått sensationella youtubefilmerna från 2015, då filmaren som kallar sig Micke Saumraj gick ner i den övergivna gruvan.

Ett av Roy Andreassons intressen är att lägga upp vandringsleder till intressanta platser i hemtrakterna. Detta var dock ingen vandringsled. Vi letade oss fram i branter och moras.

Stora Strand och det ljusblå berget — Vi letade oss fram i branter och moras. Notera bergväggens färg. Den är ljust blågrå.

Där fanns spår efter rävar och ekorrar, men naturligt nog inte efter några människor. Fortsätt läsa ”Stora Strand, de bottenlösa schakten och vild terräng”

Pattaya med Stor-Buddha och hans sköldpaddor

Vad tänker man sig först och främst när man hör ordet Pattaya? Nattliv och frihet i alla dess former tänker nog många.

Pattaya sensations

Vi lyckades dock bosätta oss långt bort ifrån de stadsdelar där livet är så intensivt -:)

Lite närmare Stor-Buddha, som syns på toppen av bergen om man står precis på gatan där hotellet ligger. Så blev det naturligt att gå hela vägen upp. Det tar en halv timme att nå dessa gudomliga guldfigurer, som står i upphöjd position och tittar ned på de små människorna. Fortsätt läsa ”Pattaya med Stor-Buddha och hans sköldpaddor”

Porträtt på Hirschsprungska

PÅ HIRSCHSPRUNGSKA MUSEET i Köpenhamn finns en av de finaste samlingarna av de stora epokerna i dansk konst. Det var ett nöje när jag var där i februari att gå runt i de många rummen och följa hur olika stilar avlöste varandra. Det var spännande att se hur man i följe med, eller i opposition till den rådande tidsandan försökte hitta sitt sätt att synliggöra världen. Efter ett tag väcktes också en annan tanke. Det var ett antal porträtt från perioden 1830 till ungefär 1880 som fick mig att titta lite extra på ansiktsuttrycken. Fortsätt läsa ”Porträtt på Hirschsprungska”

Thaimassage ger samma effekt som tre dagars semester

Thaimassage 1 När vi valde det land där vi skulle tillbringa vintern, då diskuterade vi i vilka länder man kan simma i havet i januari-mars. Det kunde vara något av de Karibiska länderna, men jag höll mig utan tvekan till Thai – av en särskild anledning. Fortsätt läsa ”Thaimassage ger samma effekt som tre dagars semester”