Kärlek, är det att våga se?

kärlek
Dolls in dark (foto: Arletta)

Vad är kärlek? tänkte jag häromkvällen.

Det var när jag läste FlowerAlleys blogginlägg om gullighet och spindlar och kaniner. Är det att gulla med små barn och små kaninungar? Är det att sitta på en restaurang och dricka vin och prata och sen ta en promenad i kvällsljuset genom staden ner längs älven och gå hem och lustfyllt leka kärlekslekar? Ja, det är det väl. Fortsätt läsa ”Kärlek, är det att våga se?”

När man blundar

när man blundarVad händer när man blundar, tänkte hon. Och blundade. Hon var uppmärksam. Hon hörde att fotsteg närmade sig och försvann bort. Hon hörde fraset av en kappa som någon svepte om sig. Hon försökte höra vilket material det var.

Hon satt länge och lyssnade. Kände dofter. Odörer. Vinddraget när någon passerade nära. Beröringar helt snabbt. Någon satte sig bredvid.

Varje dag satt hon så med slutna ögon. Började se bilder.

På långt håll hörde och kände hon hans fotsteg. En okänd. Han kom fram. Ställde sig framför henne. Hon reste sig. Tog hans framsträckta hand. Alltjämt blundande sa hon: ”Kom”!

Arletta Ellington

.

 

Läst och oläst första året med Arletta

I dagarna firar Arletta och jag vår ettåriga vänskap. Bland annat därför tänker jag på vad som hände i mitt liv förra året 2016. Det var strax efter nyår och jag hade just läst en bok som jag nyligen skaffat mig. Jag var nyfiken på att förstå mig själv och världen bättre. Då anade jag föga att jag redan vid halvårsskiftet skulle ha skapat denna bloggen tillsammans med en kvinna som jag då inte ens visste att hon fanns. Och som ville göra sin egen existentiella upptäcktsfärd i mitt sällskap. Jag hade nog inte en aning om att innan året var slut skulle mitt liv ha tagit vissa nya vändningar.

Detta året började alltså med att jag läste en bok som jag tror – eller trodde – att jag var ensam om att läsa. Gunnar Olssons Abysmal är den spränglärde forskarens djupanalys av världen som vi känner den. En historisk genomgång av vad det innebär att förstå. Från Gilgamesh och Bibelns skapelseberättelse till Thomas Pynchon och hans Mason & Dixon. En förträfflig läsning för mig som skrivit en avhandling om just Pynchon. Och om hur människor i vår kultur kan hitta nya sätt att förstå.

En bok jag behöver läsa ett par gånger till

Abysmal – ordet betyder bottenlös eller ofattbar. Den var en utmaning. Fortsätt läsa ”Läst och oläst första året med Arletta”

Christmas baby – Lite sorgligt om Jul

Christmas baby

Rött och vitt. Vitt och rött. Champagne och öl, öl och vin, presenter, presenter, presenter.  Jag tar ett glas rött för att bli ordentligt, riktigt trött och sova gott. För att glömma bort – att jag blev född …

Det brukar hända mycket i december. Fortsätt läsa ”Christmas baby – Lite sorgligt om Jul”

Blixten slog ned

kvinna
Doll alone on red (foto: Arletta)

Mitt emot mig stod min kvinna sedan 40 år. Hon sa:

”Jag har fått mail från min gamla ungdomskärlek. Nick, du vet – han som var den förste som älskade med mig så att jag kände mig åtråvärd som kvinna.”

Jag tittade på henne som förhäxad.
Framför mig stod en helt ny människa. Jag som trott att jag kände denna kvinna som jag levt med i 40 år. Hon utstrålade en magisk kraft. Jag såg att där stod ju den kvinna jag älskade. Inte på många år hade jag sett henne så. Det var inte bara den kvinna jag en gång blivit förälskad i för att hon den gången var spännande, mystisk, kreativ och härligt galen. Dessutom såg jag nu att hon var som ny. En själ med en avgrundsdjupt lockande visdom och en gäckande distans som jag ville ha, med hela min varelse.

Hon sa ”Jag åker till honom i morgon. Jag har flygbiljett till London och han hämtar mig och vi kör till hans hus i Cornwall. Jag blir borta i två veckor. Om du inte vill ha mig tillbaka så åker jag ändå.”

Vad hände nu i mig? I alla år hade jag känt svartsjuka mot allt hon ville göra där inte jag var med. Hon hade alltid fått känna att jag förminskade det hon gjort på egen hand. Måleri. Skrivande. Studier. Den lilla bokhandeln hon velat starta. Hon hade blivit så liten i mina ögon att jag inte längre såg något att älska hos henne.

Och nu. Hon stod där formidabel, härskande över sig själv och sitt liv. Och jag? Hon gav mig valet: ”Vill du, så kommer jag tillbaka!”

I det ögonblicket bestämde jag mig.

Jag sa: ”Aldrig har jag älskat dig som nu! Gör det du måste för att leva. Jag kommer att älska dig desto mer för det.”

Ellington

..

 

Lyssnartips: Esther Perel ”Desire in long-term relationships”