Utveckla Alliansfriheten!

Vi fick ett brev som gjorde att vi tillfälligt öppnar bloggen ”Att Smaka Livet” igen. Brevet kom från Walle Dickson och uppmanar oss att släppa paniken i NATO-frågan och tänka på lite längre sikt. Ta nu en stund och läs – och begrunda:

Ett gammalt träd  – med nya fräscha skott.

Besinning! Besinning!

En besinningslös rädsla sprids i vårt land. Ryggmärgsreaktioner av rädsla löper amok, så även bland politiker. Nu senast ropas det på anslutning till NATO och dessutom så snart som möjligt. Att ett av alla krig kommit lite närmare än vad vi är vana vid tycks få oss att tappa allt förnuft, all sans.

Vad är det då vi vill? Fred i landet och i världen, är jag övertygad om att de flesta önskar. Vad behövs då? Besinning, stanna upp och reflektera i lugn och ro. Börja tänka långsiktigt över hur vi bäst verkar för fred.

Långsiktigt tänkande och handlande, fredsbevarande och fredsutvecklande arbete är vad vi behöver. När vi talar om långsiktighet handlar det inte om valperioder, utan om tio, ja tjugo generationer framåt. Tänka och handla ansvarsfullt för våra barn och barnbarn i ett perspektiv på 500 till tusen år framöver. Att verka för fred så långsiktigt kräver en politisk styrka av alliansfria länder som är tillräckligt starka för att tvinga krigande länder till förhandlingsbordet. Få dem att samtala istället för att föra krig. Det är en svår uppgift som kommer att kräva målmedvetenhet och konsekvent handlande över lång tid.

Vår uppgift i världen är att vara fredsbevarande och stärka de fredsbevarande krafterna. Därför behöver vi behålla vår alliansfrihet och utveckla den.

Genom att gå med i NATO har vi valt sida i framtida konflikter. Istället för att ta ställning mot krigförande länder på fredliga vägar har vi då militärt valt sida. Med tanke på att det ständigt varit något krig i världen de senaste hundra åren och att de stora maktcentran konkurrerar ekonomiskt och maktmässigt, hotar nya krig i framtiden. Storkrig i världen kan bli verklighet. Då är det av yttersta vikt att många alliansfria länder, var de än finns, samverkar och stärker alliansfrihet och fredsutvecklande krafter. Att alliansfrihet och fredsutveckling blir en stark makt i det politiska fältet, ju starkare desto större möjlighet till fred i framtiden.

För att bli trovärdiga som alliansfria och fredsbevarande krävs det att vi inte på något vis deltar militärt i krig. Inte heller sänder vapen till krigförande länder. Däremot hindrar det oss inte att med fredliga medel ta ställning i konflikter, såsom kriget i Ukraina. Det kan och bör vi, men med fredliga medel. Ska vi kunna verka för fred långsiktigt krävs en sådan trovärdighet. 

Går vi med i NATO har vi fråntagit oss möjligheten att bli en drivande kraft i fredsutvecklande riktning. Vi har då inordnat oss, blivit en fast del i en militärallians som kräver vårt lojala stöd oavsett vad den riktar in sig på, vilka den styrs av och vad den har som mål. Vi kommer att tillhöra en fastslagen sida i framtida konflikter.

Håll fast vid alliansfriheten och satsa på allvar på stärkande av alliansfria stater och av fredsutvecklande arbete. Låt oss besinna oss och tillsammans koncentrera våra krafter på hur vi kan utveckla och stärka fred och fredliga medel.

Walle Dickson, Öland