Kokt mat ger mer näring och energi påstår Ellington

Kära Arletta!

Hjälp mig att förstå en sak. Kokt mat eller rå mat. Varför måste du blanda in en massa mystiska teorier när du ska söka din hälsa? Visst! Det finns mycket gammal visdom, och jag blir förstås lycklig att höra när du mår bättre. Men hör på detta då!

Man – eller jag – har ju alltid fått höra att man ska inte koka sönder till exempel grönsaker. Att de egentligen är bäst att äta råa.
kokt eller rå mat, det är frågan

Så jag blev förvånad och överraskad när jag för inte så länge sen läste om ett stort upplagt forskningsprojekt som kommit till en viktig slutsats när det gäller just kokning av mat.

Att koka maten ordentligt är det som gjort att människan blivit homo sapiens. Det var deras viktigaste resultat. Att äta råa eller halvkokta växter och grönsaker är energislöseri. Kroppen tillgodogör sig näringsämnen och energi mycket bättre när maten är kokt. Kokningen förbereder maten så att näringen blir mer lättillgänglig. Med kokt mat kunde människan klara sig med mycket mindre mängd föda. Med snabbare och effektivare näringstillförsel fick människan tid till annat än att leta efter mat. Med mer tid för annat kunde männsikan ägna sig åt njutningar, konst, berättande, uppfinningar. Hjärnan utvecklades både av dessa nya aktiviteter och av den effektivare näringen. På det viset ska kokkonsten ha varit en nyckel till det vi kallar mänsklighet.

Det du säger om uppvärmning är nog rätt i viss mån. Och fisk – det är ett kapitel för sig.

Kokt och stekt fisk är ett kapitel för sig

För mat, som varit kokt och sen värms upp igen förlorar säkert mycket näring. Det sa alltid min mamma, och det tror jag på. Dock gällde det inte kalops som hon menade alltid blev bättre andra dagen. Så jag är skeptisk till detta med levande och död mat. Visst finns det många näringsämnen i rå mat. Och som du vet så tuggar jag gärna på rått kött – som godis. Men mycket av den råa näringen kan kroppen inte tillgodogöra sig – hur levande maten än är. När du långkokar fläskläggen till exempel, så bearbetas näringsämnena så att kroppen lätt kan ta upp dem. En del näring lakas förstås ur, men när du tar tillvara kokspadet så tar du också tillvara näring som kroppen lätt tar upp.

Väl kokt mat är bäst enligt en vetenskaplig undersökning

Oj, oj, oj – det finns mycket att säga om detta. Slutsumman av det jag sagt är i alla fall att om du behöver mer näring och energi, ja då ska du äta ordentligt kokt mat. Men jag pausar där och är nyfiken på vad du har att säga.

Kära hälsningar

Ellington

Författare: Arletta Ellington

Vi är två personer - Arletta och Ellington. Här presenterar vi oss var för sig. Arletta först: ARLETTA kallar jag mig och jag gillar det namnet. Det låter skoj, lätt och lekande, levande och lite kvittrande - sån som jag gärna är. Jag gillar att leka, även med livets mest seriösa saker. När jag var yngre valde jag ett lekfullt yrke, som teaterregissör. Jag har dessutom mött den andra, mörka, sidan av livet, som jag har distanserat mig från. Nu lever jag med fokus på det som är det bästa i livet och ger mig själv chansen att hitta de skönaste ögonblicken i det vardagliga. De värsta dagarna har passerat och det bästa i livet är det som jag väljer. Det vill jag beskriva och dela med mig av, så njuter vi tillsammans … . Jag kallar mig ELLINGTON, ett namn jag förknippar med musik och kreativitet. Duke Ellington, jazzlegenden representerar livsbejkande njutning och eftersom jag titulerade Arletta hertiginna i mitt första brev till henne, så tänker jag mig som hennes hertig ( = duke) på denna bloggen. Jag leker gärna seriöst - som till exempel litteraturforskning - vilket jag ägnade en del av mitt yrkesliv åt. För mig syns livets ljusa sidor tydligast i kontrast mot de mörka. Jag låter livets skönhet fånga mig när det far förbi. Och om jag lyckas när jag skriver - ja, då har jag kanske synliggjort det sköna.

6 reaktioner till “Kokt mat ger mer näring och energi påstår Ellington”

  1. Tror inte det ena är mera rätt än det andra, utan tror mera på, att var och en måste försöka hitta sin egen väg, för att må så bra som möjligt. Själv är bästa dräng sägs det … och kom ihåg: ingen känner din kropp bättre än du själv !

    Ett par små tips bara Arletta: efter att du druckit ditt vatten med citron, så brygg en kopp the på färsk riven ingefära och gurkmeja. Tillsätt citron … gärna riven skal … och en aning honung. Du boostar verkligen igång din kropp med hur många nyttigheter som helst. Just nu befinner du dig ju i ett land, som sen urminnes tider använt just ingefäran som läkemedel … ta fasta på detta. Dock måste du vara ganska envis, för det kan ta några veckor, innan du märker förändringar i kroppen. Dricker jag inte mitt the i bara ett par dagar, så får jag vansinnigt ont och kan knappt gå.

    Ett annat tips är att ”grodda” frö, böner och ärtor. Går det ens att hitta ett mera näringsrikt livsmedel än frö, böner och ärtor ? Tänk bara … av ett endaste frö, böna eller ärta ska det bli en hel planta, som i sin tur ger en otrolig skörd.
    En bieffekt av groddarna är vattnet, som man låter rinna över fröna … det är kanon att ha som växtnäring, men skulle oxå kunna ersätta det glas vatten du dricker varje morgon med citron i … då går inga näringsämnen till spillo.

    Lycka till Arletta med att hitta en kost speciellt anpassat till just DIG !

    1. åh, det var bingo – med ingefära och bönor! jag är kapha, enligt Auyrvediska skolan, vilket betyder att jag måste äta mer av det som är bittert och hett (så är det med ingefära). Jag har lärt mig att blanda ihop ingefära, tumerlik, citron och honung, då får man en uppvärmande dryck, som kan användas som medel att stärka immunförsvaret.

  2. Vad ska jag säga… ett stort tema som kräver undersökning. För dig, som en frisk man har mat helt annan betydelse än för mig, som jag är nu. I det du påstår, ser jag mer historiska perspektiv än pragmatiska synpunkter på mat som den ser ut idag. Du hör till generationen när all mat var det som kallas ”ekologisk” idag. Det fanns ingen skillnad mellan ekologisk och icke ekologisk. Nu är det stor skillnad mellan dom två kategorierna. Här måste vi prata om kvalitet på mat, som idag växer med hjälp av kemikalier och lagras så lång tid under logistiken mellan olika länder att de förlorar sin levande energi.
    Sen pratar vi om kokt mat. Jo, på den tiden du talar om åt människor proportionell mängd av både kokt och rå mat: bär, örter och rötter, beroende på säsong, och växter användes också som konserveringsmedel, vilket idag har ersatts med kemikalier. Hur upplever en kropp denna kemiska invadering, tänker du? Som kamp. En människas kropp är inte gjord för konservmedel, de som vi ser på burk eller paket under namn E222 osv. Hur reagerar kroppen, när konservmedel ackumuleras i den? Man får s.k. självimmunsjukdom, som astma, som allergi, som cancer. De som är starkare (som du) undviker lyckligen ödet, medan de människor vilkas kropp påverkats av psykiska stressfaktorer, blev svagare (som jag). Tillbaka till kokt mat dock: för dig, som har en helt annan typ av kropp och använder kroppen på helt annorlunda sätt genom att jobba dagligen i skogen, är varm mat ett måste. Nu pratar jag ganska ytligt, eftersom jag ser att du är inte ännu beredd för ett djupare samtal om mat (i den meningen som jag anser temat). Vilka teorier kallar du mystiska? Vilka teorier refererar du till i dina resonemang?
    Jag tror att i allmänhet skulle jag gärna äta allt som jag gillar – så gör de flesta innan något har blivit fel. Jag tror att sjukdomar och vissa livssituationer är bra anledning till att börja tänka om allt i världen, djupare än ifall om man har ”ett bra liv” – inklusive mat. Jag tror att det är bra för dig att äta kokt mat, så gör det gärna! Fast glöm inte att vi är två olika individer, fast vi äter ibland precis detsamma oavsett mat-teorier -:))

    1. Som den forskare jag är vill jag att du vet källorna för det jag påstår. Jag vet att detta inte är ett svar på dina frågor om vilken sorts mat just du behöver äta. Men du frågade också vilka teorier jag refererade till.

      Jag var lite provokativ när jag beskrev dina teorier som mystiska. Jag kanske får backa på det. Så här beskrivs nämligen den ayurvediska läkekonsten på Wikipedia: ”I Indien tar det 5,5 år att utbilda sig till ayurvedisk läkare. Utbildningen som är under statlig kontroll består av arton olika ämnen såsom anatomi, fysiologi, farmakologi, patologi, modern klinisk medicin & klinisk kirurgi, pediatrik, tillsammans med ämnen i ayurveda som Charaka Samhita , historia och utveckling av Ayurveda, identifiering och användning av örter (dravyaguna ), och ayurvedisk filosofi i diagnostik och behandling.”

      Här har du i alla fall mina källor till det jag skrev om kokkonsten:
      Jesper Nyström: ”Lagad mat gjorde oss till människor – En ny studie visar att människosläktet inte skulle ha kunnat utveckla stora energikrävande hjärnor utan att först behärska kokkonsten.” Forskning & Framsteg, 2013-01-26. http://fof.se/tidning/2013/2/artikel/lagad-mat-gjorde-oss-till-manniskor

      Nyströms källa är en forskarrapport av bl.a. Suzana Herculano-Houzel, neurolog vid Federala universitetet i Rio de Janeiro, Brasilien. Här är en artikel om detta från en annan vetenskaplig tidskrift:

      David Salisbury: ”New faculty: Suzana Herculano-Houzel examines the evolution of the brain”, Research News @ Vanderbilt, Oct. 17, 2016 https://news.vanderbilt.edu/2016/10/17/new-faculty-suzana-herculano-houzel/
      Ellington

        1. Nej, det har jag inte. Berätta! Vad har hon skrivit? Vem är hon?
          Ellington

Alla dina kommentarer är välkomna