Nymphomaniac – början till en diskussion.

Ellington: Jag vill fråga dig två saker, Arletta. Du berättade att du tyckte det var fint med denna filmen att den visar människor som pratar som du och jag om viktiga frågor. Min första fråga till dig om detta är att jag vill att du beskriver en sådan scen som har gjort intryck på dig, och visar vad deras samtal handlar om och vad du tänker om det. Min andra fråga är: Samtalar de verkligen. Fortsätt läsa ”Nymphomaniac – början till en diskussion.”

Arlettas fotoförväntningar

Arletta:

Jag tänker mig en fotosession med ett par. De är gifta eller sambo. Jag vill gärna ha ett par som är hjärtligt trötta på varandra. Han irriterar sig på att hon alltid ska städa och hon tycker att han är jävligt tråkig när de ska ha fest, för han dricker ofta för mycket och då börjar han tafsa på damerna i sällskapet, utan att de har bett om det. De har också rätt tråkigt när de ska älska med varann. Fortsätt läsa ”Arlettas fotoförväntningar”

Sorgens njutning

 Vad ger sorgen dess skönhet? Bilradion spelar Leonard Cohen.

”Story of Isac”.

Jag har hört den.
Kanske var det länge sen.
Aldrig lät den som nu.

Vad är det som ger sorgen dess skönhet?
Så ljuvligt.
Så bittert.

Att se
människans blindhet
människans blinda längtan
till en tro
till en bergfast punkt.

Och beredskapen att offra
allt levande
allt rörligt
för ett fäste

Och kan vi
Och kan jag
trösta mig i en värld
där fästet är så tillfälligt
som här
och nu

Är detta skönheten
så bittert
och sorgen
ljuvligt

spelar Isaks sång

Ellington.