Jul – vad betyder det?

Vid juletid tar jag mig ibland tillfälle att se tillbaka på mitt liv. Det vill gärna bli att jag känner lite vemod när jag gjort i ordning och pyntat och sitter och väntar på att barn och barnbarn ska anlända. Jag blev ju ensam, när min fru dog 2012, och nu kommer det förstås upp minnen från våra jular. Ett minne från vår sista jul tillsammans gör mig nu glad till sinnes. Vi hade många gemensamma intressen och satt gärna och spånade och spekulerade om livet och om språk och filosofi bland mycket annat.

(Read this post in English)

Vid frukostbordet för sex år sedan satt så min fru Eva och jag och pratade. Trots att det var dan före dan, kom solen fram och gav en aning om våren. Talgoxar och nötväckor lät som om de trodde att vintern var över. Ingen julvinter idag och ingen då heller. Men som pratet kom och gick kom vi i alla fall in på julen, och det var ordet jul som vi började undra över.

Jul säger vi ju här och tar av vana för givet vad det är vi firar. Att det på något sätt handlar om Jesu födelse och om kristendomens glädjebudskap till hedningar och andra som vandrar i dödsskuggans dal. Vi pratade om att i engelskan gör man ju den kopplingen direkt med begreppet Christmas, som ordagrant kan översättas som ”Kristusmässa”. Men, frågade vi oss – vad betyder det svenska ordet jul?

I bokhyllan har vi en gammal etymologisk ordbok i nytryck, och den gick ju jag och hämtade. Etymologi är vetenskapen om ords härstamning. Min koppling Christmas = Kristusmässa är just en sån etymologisk koppling. Och den visar ganska tydligt att ordet har kommit till i den katolska kyrkan. Med alla dess mässor var detta den stora mässan till Kristus minne och ära.

A Concise Etymological Dictionary of the English Language

I den här ordboken hittade vi också ett annat engelskt ord för jul, nämligen det ålderdomliga ordet yule. Ordet är detsamma som det nutida svenska ordet. När vi läste mera noga visade det sig att ordet kommit till engelskan via Anglernas och Saxarnas gýlan.  Det ordet betyder att roa sig, skämta och festa. Det uttalas jyllan, och det säger vi ju även nu att man kan förgylla tillvaron med en fest när mörkret blir för påfrestande. Vi hittade också ordet jolen. I forntida germanska betydde det ordet att sjunga i falsett och göra sig till. Och där hittade vi också en koppling till ordet ’jul’ för i gammal isländska sa man jól och menade den stora hedniska midvinterfesten.

Jål i dalsländsk forntid – hällristning i Tisselskog

Eva och jag hade ju inte kommit från Dalsland ursprungligen, men bland de helt nya ord vi stötte på när vi flyttade hit 1980 var atel (äcklig) och jål eller jåla (fåneri, fåna sig) bland de mest uttrycksfulla. Aldrig att vi hade förknippat jål med jul tidigare. Men här tyckte vi att det stod ganska klart att jul nog sen gammalt har betytt sådant som har med fest och glam och lek och sång att göra.

Vi kollade vidare i den lärorika ordboken och stötte då på det lite ålderdomliga men ändå nutidsengelska verbet yawl. Det betyder ropa, gala, sjunga – kanske lite galet också. Och – det uttalas precis som det dalsländska jål och antagligen också som det gammalisländska jól. Själv är jag ju enveten i sådana här situationer. Så jag fastnade i ordletandet och hittade ett annat ord yawl (uttalas också som jål) eller jolly-boat. En jolle eller liten båt som brukat användas av barnen. Min tanke blev då att det var en båt att roa sig, eller jåla med, när de vuxna var ute på större fiskafänge.

Jul och Yule och yawl och jål alltså. Ord som de anglosaxiska invandrarna tog med sig till de brittiska öarna c:a 400 e. Kr. Och vi pratade om att ordet jål och jåla, som levt kvar i Dalsland i sin forntida ursprungsbetydelse nu kunde ge oss inblick i vad julen varit för något på den tiden. Anglosaxarna var knappt kristnade när de gjorde sina resor över engelska kanalen. Så det de tog med sig var den gammalhedniska vinterfesten som kunde hålla på i hela två månader. De kallade december månad för se ǽrra geóla (= förjulen) och januari se æftera geóla (= efterjulen).

Julen – ett jättejål med lek, fest, glam och sång – kanske en idé för att sätta Dalsland på turistkartorna. Så spånade vi då: vinterjål, Winter-yawl, julejål. En ravefest med gamla anor. Jolly good!

Så önskar vi våra bloggläsare en God JUL.

Ellington

.

.

 

.

.

..

Författare: Arletta Ellington

Vi är två personer - Arletta och Ellington. Här presenterar vi oss var för sig. Arletta först: ARLETTA kallar jag mig och jag gillar det namnet. Det låter skoj, lätt och lekande, levande och lite kvittrande - sån som jag gärna är. Jag gillar att leka, även med livets mest seriösa saker. När jag var yngre valde jag ett lekfullt yrke, som teaterregissör. Jag har dessutom mött den andra, mörka, sidan av livet, som jag har distanserat mig från. Nu lever jag med fokus på det som är det bästa i livet och ger mig själv chansen att hitta de skönaste ögonblicken i det vardagliga. De värsta dagarna har passerat och det bästa i livet är det som jag väljer. Det vill jag beskriva och dela med mig av, så njuter vi tillsammans … . Jag kallar mig ELLINGTON, ett namn jag förknippar med musik och kreativitet. Duke Ellington, jazzlegenden representerar livsbejkande njutning och eftersom jag titulerade Arletta hertiginna i mitt första brev till henne, så tänker jag mig som hennes hertig ( = duke) på denna bloggen. Jag leker gärna seriöst - som till exempel litteraturforskning - vilket jag ägnade en del av mitt yrkesliv åt. För mig syns livets ljusa sidor tydligast i kontrast mot de mörka. Jag låter livets skönhet fånga mig när det far förbi. Och om jag lyckas när jag skriver - ja, då har jag kanske synliggjort det sköna.

8 reaktioner till “Jul – vad betyder det?”

  1. Det var intressant. Har själv för några år sedan letat efter ordet ”jul”.
    På tyska är det ”Weihnachten” som blir ”den vigda natten” på svenska. God Jul!

    1. God Jul och god fortsättning på helgen önskar vi dig Kristallina. ”Den vigda natten” låter som att den har koppling till något kristet i alla fall. Man hamnar ju i ”vigd jord” när man begravs på kyrkogården, och man blir vigd när man gifter sig i kyrkan. Men det är klart – man kan ju viga sig borgerligt, och då är det det sekulära samhället och inte kyrkan som viger. Och häxorna på Blåkulla sades ju ”viga sig åt djävulen”, så det är kanske inte självklart vad ”den vigda natten” är vigd åt. Är ”Weihnachten” av kristet ursprung, eller har det en äldre historia?
      Ellington

      1. Jag är övertygad om att det ordet, Weihnachten, är kristet, och betyder julafton, alltså på Engelska Christmas Eve. I bland annat USA firar de ju inte på julafton (Christmas Eve) utan på Christmas day, vilket de bara benämner Christmas. Det är också ett kristet ord. Jul är icke kristet, men vi har behållit det ordet och ”omvandlat” det som ett kristet ord.

        1. Ja, John, du har rätt om Weihnachten att det ordet har kristet ursprung (kollade i den etymologiska ordboken på nätet). Det betyder ungefär ”Helga natt” eller, som Kristallina skrev ”den vigda natten”. Roligt att jag också hittade att ordet jul är urbesläktat med latinets joculus, som betyder ”skämt” – ungefär som det dalsländska ordet jål
          http://runeberg.org/svetym/0370.html
          Ellington

      2. Ordet dök upp första gången år 1170. Då sjöng man en låt om att ”Christ” föddes den ”vigda natten”. Man tror att det kan komma från latinska: nox sankta som betyder just ”helig, vigd natt”. Mer än så vet jag inte.

        1. Tack, Kristallina för den informationen. Språkhistoria är jättekul, tycker jag. Det är ju inte bara att ett ord har betytt si eller så, eller uttalats på ena eller andra sättet. Ofta kommer det en hel berättelse också, som levandegör situationer som ordet använts i. Så orden blir en inkörsport till tider och platser som man annars inte känt till.
          Ellington

  2. Ja du, kan du ta reda på vad jul betyder så har du gjort en enastående upptäckt. Jag Googlade runt lite, och det närmaste man kan komma ordet jul är att det är en helg vid vintersolståndet. Idag firar vi jul för det är Jesus födelse, men vi i Sverige, och säkerligen resten av länderna som levde i mörker på vintrarna, firade jul, fast kanske av olika anledningar, men även andra länder firade högtid vid denna tiden. Här i Sverige, och de andra Nordiska länderna, hade vi Asarna då vi firade vintersolståndet. Själva ordet jul hör inte ihop med kristendomen, utan är förkristet och enligt vad jag har läst har ordet, jul, funnits i tusentals år. Ordet jul har inget samband med det kristna julfirandet. Andra språk och länder har ett kristet ord för jul.

    1. Ungefär så tror jag också att det är. Det bekräftas ju av min lilla språkhistoriska utflykt. Jag läste för längesen i en bok av Peter Freuchen om Innuiter på Grönland, som dansade på en bergstopp när solen visade sig första gången efter vintermörkret varje år.
      God Jul!
      Ellington

Alla dina kommentarer är välkomna