Vi har frågat er läsare vad fusk inom fotografering är. John Jonasson på Fotobloggarna har sin åsikt klar, och den definierar ju ganska tydligt vad han räknar som fusk:
”Med fusk menar jag att man photoshoppar fotot utöver ”normal” redigering och påstår att det inte är manipulerat.”
För John betyder fusk detsamma som bedrägeri. Och kan det vara något annat?
Ja, det verkar det kunna! För några av våra läsare är fusk inte nödvändigtvis liktydigt med bedrägeri. Signaturen Åsa, som är pressfotograf skrev, något överraskande, så här:
”Vad fusk är? Tja, att gravt förändra sin bild, det anser i alla fall jag. Men jag tror att det är viktigt att inte fastna i en negativ tolkning av ordet fusk, fusk kan bli skitbra!”
Signaturen Hanneles bokparadis är inne på något liknande när hon säger att ”fuska får man – om man berättar det.”
Arletta blev helt entusiastisk och gick igång på alla fyra när hon läste detta. Ellington tänkte över hur det kunde finnas någon skillnad mellan de två begreppen.
Dialog om konst och fusk
Arletta: Vad är egentligen inte fusk när det gäller konst?
Ellington: Det är inte fusk när man redovisar hur man skapat sina bilder.
Arletta: Men du, själva färgerna finns ju inte i naturen. Färg är ju något som människans öga skapar.
Ellington: Men nu talar du om hur vi gör oss en bild av världen. Hur vår varseblivning fungerar.
Arletta: Precis! Och tänk på att världen också ser ut på olika sätt i till exempel djurs ögon.
Ellington: Det beror väl på att alla har olika verktyg att se med. Olika sorts ögon helt enkelt. Och så har människorna sin fantasi dessutom.
Arletta: Ja, och människors ögon och fantasi verkar trivas med att fuska … fuskar skitbra inom den moderna konsten. Tänk på Andy Warhol. Han som skapade den här serien med bilder på Marilyn Monroe.
Ellington: Båda var fuskpersoner.
Arletta: Andrew Warhola hette han. Föddes i en fattig familj och drömde om att bli en del av en elit. Det drömde han sedan sin barndom. Att äga de fina husen och bilarna. Efter sina studier som konstnär flyttade han till New York och bytte ut allt: namnet, utseendet, sitt beteendemönster. Sen minglade han bland de populäraste personligheterna i den moderna konstens huvudstad.
Ellington: Och hon var född med namnet Norma Jean Mortenson, fick namnet Norma Jean Baker när hon döptes.
Arletta: Varför?
Ellington: Kanske ett första fusk? En pappa som inte ville skylta med sitt namn? En make som trodde att barnet var någon annans?
Arletta: Och hon ville förstås skapa om sig sen. Visst var hon också fattig och bodde på barnhem.
Ellington: Ja, och att hitta på namnet Marilyn Monroe var ju början till förvandlingen. Tänk dig vad som hände i hennes huvud när hon först hittade på det namnet. Hon var kanske också den första av de stora stjärnorna som plastikopererade sig. Hon blev en mediaskapelse och gjordes om från en vanlig söt tjej till en sexbomb.
Arletta: Så möttes två fejkar. När Andy Warhol gestaltade Marilyn Monroe, var hon redan var känd. Så han målade faktiskt sin bild och inte hennes porträtt. Han skapade inte personen Marilyn Monroe. Den var redan skapad. Bilden av Marilyn Monroe skapade Andy Warhol.
Ellington: Dessa båda skapade en annan verklighet …
Arletta: … en som man tror på så desperat att man betalar massor av pengar för detta fusket!
Ellington: Är detta vad Åsa kallar ”skitbra fusk”?
Arletta: Ja, det tycker jag i alla fall. Och det är ju inte fel heller, för alla vill ha det, oavsett mer eller mindre fusk.
Ellington: Vill ha och víll ha. Det är väl det som erbjuds.
Arletta: Tänk på det som att dricka vin eller snusa. Då ändras verkligheten och världen ser annorlunda ut. Är det inte så för dig? Att kvinnor blir vackrare och känslorna befriar sig – mer färg och mer intensitet får du då genom att fuska och ändra ditt medvetande.
Ellington: Nej vet du vad! Det du beskriver är ju en parodi.
Arletta: Javisst!
Ellington: En parodi på hur alla människor skapar sin bild av världen.
Arletta: En skitbra parodi!
.
Dagens ”fusk” med signaturen Åsa
.
Ett bra inlägg som alltid är aktuellt. Att tala om vad man har gjort med sina bilder är upp till vad för någon blogg man har. Exempel fotona på min blogg måste vara helt sanningsenliga och bara redigerade för att få fotona mer verklighetstrogna. Skulle jag till exempel Photoshoppa en bild, att jag infogar en varg på ett foto tagit mitt i Kristianstad utan att berätta att den är Photoshoppad, och att vargen är infogad i bilden, då är det i högsta grad ett fusk. Varför? Jo, på min blogg förväntar sig folk att jag har sanningsenliga foton, och skulle jag Photoshoppa en bild måste jag tala om det, och vad jag har gjort med bilden.
Det beror oxå på syftet tror jag: varför tar människor foton och hur de vill använda dem. Det finns ju reportagefoton som syftar att bara berätta fakta (papparazzi fuskar där dock ändå) och det finns ju konstnärliga foton som förutsätter lite fiktion. Hade jag haft i uppgift att konstatera någonting eller registrera fakta, då borde jag inte fuska. Men jag som konstnärligt orienterad är jätteglad att det finns redskap att förbättra bilderna som jag tagit och använder det med glädje. Fast inte alltid.
Arletta