Cyanotypi

cyanotypi 1
Cyanotypi av Linda Persson (foto Ellington)

En av de saker jag upplevde på Öland när jag var där nu senast var cyanotypi. Det var Linda Persson som demon-strerade denna primitiva foto-graferings-teknik.

Eftersom Linda forskar i trolldom och häxkonst ville jag gärna spekulera och tro att denna teknik skulle ha en historia tillbaka till tidiga förmedeltida riter. Men ibland tar sig fatasin lite för stora friheter. Blåser upp ballonger som spricker när idéerna kommer ut i dagsljuset.

Detta är viktigt att notera. Spekulationer måste både konstnärer och forskare ägna sig åt. Det är så nya gestaltningar, upptäckter och uppfinningar skapas. Det får inte kvävas i sin linda av fixering vid resultat. Men en del spekualtioner är återvändsgränder också. Därför är det kritiska tänkandet lika viktigt som fantasins frihet. Inte viktigare, men lika viktigt.

cyanotypi 3
Cyanotypi av Magali Ljungar-Chapelon (foto Ellington)

Nu i efterhand visar det sig att fotograferingstekniken cyanotypi är en ganska modern företeelse. 1842 uppfanns den. Samma år som den svenska folkskolan lagfästes. Den brittiska botanikern Anna Atkins var 1843 den första som publicerade bilder tagna med denna metod. Intressant. Mycket vackert. Men alltså inget särskilt ålderdomligt alls. Tekniken går till så att ett poröst papper bestryks med en relativt enkel kemikalieblandning som blir ljuskänslig när den fått torka.

cyanotypi 6
Kontaktexponering i solen (foto Ellington)

Det var den enklaste exponeringsmetoden – kontaktexponering – som Linda Persson demonstrerade för oss. Vi fick lägga valfria föremål på ett cyanbehandlat papper. Detta fick sedan exponeras i solljus under några minuter.

cyanotypi 3
Det färdigexponerade pappersarket sköljs i vanligt vatten (foto Ellington)

Kemikalierna tvättades bort i vanligt vatten och när pappret torkat var bilden färdig. Själv lade jag blad av olika växter på mitt papper för exponering. Plus toppen av en blommande nässla, där jag var lite speciellt nyfiken på resultatet. Vilket emellertid blev halvdant eftersom solen gick i moln under exponeringstiden.

Öland var lärorikt denna gång. Jag tackar arrangörer och medverkande i ”Skissande rum” för detta.

Ellington

.

Källor:

Länk till Patrik Sandström om cyanotypi

Anna Atkins Wikipedia

Anna Atkins: Photographs of British Algae

.

 

 

Fusk och konst från ett överraskande perspektiv

Vi har frågat er läsare vad fusk inom fotografering är. John JonassonFotobloggarna har sin åsikt klar, och den definierar ju ganska tydligt vad han räknar som fusk:

”Med fusk menar jag att man photoshoppar fotot utöver ”normal” redigering och påstår att det inte är manipulerat.”

För John betyder fusk detsamma som bedrägeri. Och kan det vara något annat?

Ja, det verkar det kunna! För några av våra läsare är fusk inte nödvändigtvis liktydigt med bedrägeri. Signaturen Åsa, som är pressfotograf skrev, något överraskande, så här:

”Vad fusk är? Tja, att gravt förändra sin bild, det anser i alla fall jag. Men jag tror att det är viktigt att inte fastna i en negativ tolkning av ordet fusk, fusk kan bli skitbra!”

Signaturen Hanneles bokparadis är inne på något liknande när hon säger att ”fuska får man – om man berättar det.”

Arletta blev helt entusiastisk och gick igång på alla fyra när hon läste detta. Ellington tänkte över hur det kunde finnas någon skillnad mellan de två begreppen.

Dialog om konst och fusk

Fortsätt läsa ”Fusk och konst från ett överraskande perspektiv”