Gröna Lampans samtalsaktivister nu i Kungälv

samtalsaktivister
Thomas Söderberg var en av de samtalsaktivister som kom till  första Gröna-Lampanträffen i Kungälv

”Köp aldrig billiga varor! Det är alltid nåt lurt med det,” utbrister Thomas. Han påstår samtidigt att det är aldrig för sent att göra något som man inte hunnit med när man var ung. ”Jag var klokare när jag var yngre” säger David. ”Då var jag försiktig; nu vågar jag mycket mer.” Så var det denna kväll i Kungälv. På lördagen, tjugondedag Knut, samlades samtalsaktivister hemma hos Bengt Lagerholm på Östra Gatan i ljuset av GRÖNA LAMPAN för att tala öppet om vad de hade på hjärtat.

(Read this post in English)

“Det var planerat så att vi som träffas ska representera olika generationer”, säger Tatiana Pismenskaya, som initierade  projektet. För jag är övertygad om att det finns mycket att lära när man samtalar över generationsgränser”.  Hon bor i Älvängen och studerar på Kulturverkstan i Göteborg. “Det var synd att de ungdomar som vi bjöd in blev upptagna med sitt arbete. Då blev det ju nästan bara pensionärer kvar”, säger hon med ett litet skratt. “Samtalet  fick en annan riktning, vilket var jättespännande!”

samtalsaktivister
Bengt Lagerholm var värd för Gröna Lampan i Kungälv

Gröna Lampan har påbörjats i Dals Långed och fortsatte nu i Kungälv. I Dalsland blir det en fortsättning i Nössemark. Sen är Falkenberg näst i tur. Idén är att på olika orter samla personer från olika generationer och olika erfarenhetsområden kring frågor som ligger deltagarna varmt om hjärtat. “Gröna Lampan innebär grönt ljus för alla frågor och samtalsämnen”, säger Tatiana. ”När vi samlar Gröna Lampan”, säger hon, ”så har alla med sig var sin liten lampa att ge till någon i sällskapet som en symbol för samtal som ljusspridare”.

Samtalet denna kväll kom att röra både existentiella och praktiska frågor.

“Finns det något som du ångrar att du inte gjorde när du var ung och hade ork och förmåga?”

“Jag ångrar att jag aldrig provat på någon extrem idrottsaktivitet. Särskilt att jag aldrig hoppade fallskärm, fast jag hade chansen och ville”,  berättade en av deltagarna.

“Jag ångrar att jag vände i dörren när jag hade bestämt att lära mig spela cello”, berättade en annan.” Varför gjorde jag så? Jag var ju där för att hämta låneinstrumentet. Min lärare hade ordnat det. Min pappa hade kört mig dit. Men jag vände i dörren för där var en massa folk i begravningskläder. Och jag kom inte tillbaka. Jag var 11 då”.

“Ska du nöja dig med att ångra!” frågar Thomas. “Vad tror du om att testa att spela cello nu när du har tid?!

samtalsaktivister
Samtalsaktivister

“Hur är det då att vara pensionerad?” Så föll frågorna denna kväll.

“Jag har ju mitt hopp och mina rädslor inför detta. Vi ska  nog aldrig bli yngre, men vi ska säkert bli äldre. Betyder det att vi blir klokare?”

“Inte självklart. Kanske om vi lär oss lyssna på både yngre och äldre”.

”Det ska vi testa nästa gång”, säger Tatiana.

 

Gröna Lampan – ett samtalsprojekt med avstamp i Dals Långed

I går kväll kom en lite ovanlig grupp personer hem till Ellinor som bor i Dals Långed. Gröna Lampan var lösenordet. Lite som en julsaga var det. En 75-årig präst, en 37-årig lokalvårdare, en 70-årig och en 82-årig lärare, en 53-årig studerande och en 42-årig egenföretagare. Med sig hade de var sin lampa. Och en önskan att tala med varann från hjärtat.

(Read this post in English)

gröna lampan
Gröna Lampan (3) i Dals Långed 20 december 2017 (nummer 1 var i S:t Petersburg 1819-1820. Gröna Lampan 2 var i Paris på 1930-talet).

Gröna Lampan var från början ett hemligt sällskap i Ryssland under tsartiden där människor som ville samtala öppet om viktiga saker samlades. Nu återupplivades idén och det var mötet öga mot öga och hjärta till hjärta som lockade.

”Vad ger dig ljus i ditt liv?” Så inledde Tatiana, som tillsammans med David bjudit in till den här träffen. Svaren på den frågan började med ett nyårslöfte. Det fortsatte med en berättelse om hur det är att leva med sin familj i stor materiell enkelhet på 20 kvadrat utan vatten. En annan berättelse tog vid, om hur nyfikenheten och detta att lära känna nya människor lyfter en grå vardag.

Med en deltagande präst och Dostojevskijkännare, blev det oundvikligt och lockande att samtala kring frågor om vad Gud, bön och tro är för något. I mötet nu hade troende och icke troende frågor kring detta. Något svar? ”Det var längesen jag fick prata ordentligt med någon om vad jag tror på” svarar en av deltagarna.

Samtalet pågick i två timmar. ”Vi ville börja med Gröna Lampan här i Bengtsfors kommun” säger Tatiana när det är dags att avsluta. ”Det var mycket givande att kunna tala förtroendefullt och öppet med främmande människor”.

”Vi är samtalsaktivister.” Så säger David och visar upp den lampa han fick på mötet. Den är mycket liten och han sätter den i sin nyckelknippa. ”Vi planerar att ha Gröna-Lampanträffar på olika platser i landet. Det räcker att vi känner någon som kan hjälpa oss att bjuda in och samla människor som vill samtala över generationsgränserna med andra som de inte känner sen förut . Då samlar vi Gröna Lampan”.

”I Ryssland vet alla människor att kulturen är viktig. Gröna Lampan betyder att jag vill att människor ska ta sin kultur på allvar” förklarar Tatiana, på frågan vad Gröna Lampan betyder.

Gröna Lampan är öppenhet, när man faktiskt vill veta något.

Gröna Lampan är dialog, som ger utbyte av tankar.

Gröna Lampan är att lyssna, när folk annars mest försöker övertyga och övertala.

”Vi tänkte så när vi planerade detta mötet”, säger David, och noterar att ”det var spännande att se viljan att samtala och undersöka varandras uppfattningar.”

Någon frågar var Gröna Lampan dyker upp härnäst. ”Kungälv, om vi får napp där” säger Tatiana.

”Blir det nån fortsättning här i Bengtsfors då?”

”Vi hör av oss fram i mars, tänkte vi” svarar David.

När sällskapet bryter upp, har alla med sig var sin lampa som minne.

.

Några dagar senare har tidningen Dalslänningen ett reportage om Gröna Lampan

gröna lampan 2
29 dec 2017- Dalslänningen om Gröna Lampan

.

.

.

 

.

.

..