Utanför det invanda – en vårvintersaga

Fotografering är en konst. Själv räknar jag mig inte som konstnär på området.  Ibland presenterar dock naturen själv motiv, som sätter fantasin i rörelse. Fantasin, ja! Fantasin, som gärna ger oss en skjuts att se utanför boxen. Utanför det invanda.

utanför 1Vad är till exempel detta?

”Vad är … ?”

Fråga hellre ”Vad ser du här?” Beroende på vem du är, ser du kanske något som inte jag ser.

Jag skulle kunna berätta en liten saga om var jag ser här. Den sagan börjar med ett spår.

utanför 2

Och nu styr jag vad du ska se. Du kan föreställa dig var jag befinner mig. Tänk lite på vad du får reda på här. Det är en del information i den bilden. Och jag är på väg någonstans. Utanför det invanda.

utanför 3

På väg. Någonstans därborta, där inne, utanför mitt synfält. Jag vet inte vad som väntar. Jag tror jag vet, för jag har varit här förut. Men idag är verkligheten som en saga, och skogen har sina hemligheter.

En gång i tiden var människor övertygade om att skogen var en själ. Att skogen var som ett levande väsen. Inte som nu, en massa träd och stenar utan personlighet.

utanför 4

Bäcken där nere i dälden pratar och låter. Har den något att säga mig som kommer här på besök? Behöver jag fråga den? Om jag var markägare och ville räta ut den för att undvika översvämningar i snösmältningen. Översvämningar och vattensjuka områden, som dödar trädens rötter.

Bäcken pratar med mig. Just här sorlar den glatt, men längre fram hör jag att den viskar.

utanför 5

Här har den kastat sig ner. Den har fångats, men nu hör jag den sakta lirka sig loss ur vinterns järngrepp. Lirka, lirka låter det när den börjar droppa sig loss och släppa sin hårda omfamning av berget.

utanför 6

”Än håller jag dig fast!” säger berget

”Min kraft är större än din!” svarar bäcken och känner med droppande fingertoppskänsla längs sprickor den öppnat i berget. ”Där ska små träd få fäste med sina rötter och fortsätta spränga det jag har öppnat.” Och isens ande drömmer.

utanför 7

Här ska det snart krylla av liv, drömmer isen. Och känner sig förvandlas.

utanför 8

Känner sig förvandlas. Från materia till liv.

Och jag. Jag styr kosan längs ännu djupa drivor.

utanför 9

På sina ställen nödgas jag inte längre pulsa.

Längre fram bryts förtrollningen.

Eller gör den det?

utanför 10

 

”Det var längesen någon bodde här.”

Tänker jag, och fortsätter drömma.

Ellington

Fantasin och verkligheten

Hur upptäcker vi egentligen verkligheten? Ser vi den ”som den är”, eller skapar vi den med hjälp av fantasin? Lionardo da Vinci, som var en praktisk man och därtill visionär och uppfinnare lade stor vikt vid fantasin.

(Read this post in English)

Han konstruerade broar. Han konstruerade kanalsystem och slussar. Krigsmaskiner och flygplan. Förnuft, logik och undersökande forskning var hans redskap. Samtidigt såg han fantasin som ett medel att upptäcka oväntade sidor hos verkligheten.

I boken Konsten och dess föremål läser jag  Richard Wollheims diskussion om  Lionardo da Vinci och hur han såg på fantasin:

fantasin 1
Petter Olssons hatt

”I en berömd passage i sin Trattato ger Leonardo den blivande konstnären rådet att ‘öva sin förmåga till upptäckter’ genom att betrakta väggar med fuktfläckar eller ojämnt färgade stenar, för att i dem finna himmelska landskap, stridsscener och märkliga gestalter i livlig rörelse” *

fantasin 2
Nude by running water

Var det så Lionardo skapade sin världsbild? Så som vi gör när vi tittar på himlens molnformationer och tycker oss se lejon, brottare och drakar. Kanske var det sådant som behövdes för att se utanför boxen. Utanför den tidens trångsynta kyrkliga världsbild.  Och för oss om vi vill se utanför vår tids normer för hur världen borde se ut.

fantasin 3
”Se utanför boxen!”

För Lionardo var det nog kombinationen av logik, förnuft och fantasi som öppnade hans sinnen för världen.

Ellington

.

*) Wollheim, Richard. Konsten och dess föremål. Stockholm: Thales 2006, 31.

Här hittar du nätversionen av Leonardos Trattata della Pittura
(Italiensk utgåva 1786, först publicerad 1651)

.