Självet och Egot går bra ihop

Anne Hamrin Simonsson: Representationer av mikroliv (foto Ellington)

Varför lägger man en och en halv timme på att försöka få 90 personer – artister, filmskapare och affärsfolk – att förstå vad kreativitet är? Varför behöver vi veta det? Finns det inget bättre sätt att spendera vår tid än att fördjupa sig i spekulationer om ett fenomen som är så svårt att fatta och definiera som kreativitet?
Bengt Renander försökte detta på Västsvenska Filmdagarna den 13 oktober 2017. Och jag gillade det. Bengt är känd som coach för förändring och utveckling i människors karriärer och liv, och kreativitet är ett av hans främsta verktyg i det arbetet. Som jag ser det, så är de fina detaljerna i ens verktyg lika viktiga för oss som arbetar med konst och affärer som de är för någon som arbetar med jetmotorer eller digital programvara.

Instruktioner för hur man använder ett nytt verktyg måste vara exakta och noggranna. Bengt Renanders beskrivningar av kreativitet, som var mycket klargörande, saknade dock precision på en viktig punkt.
En av de viktigaste sakerna att veta om kreativitet är hur man aktiverar den. Jag ska ge en kort beskrivning av Bengts kreativitetsmodell. Jag ska sedan visa var den misslyckades som jag ser det. Jag kommer också att indikera ett sätt att aktivera din kreativitet – ett sätt som fungerar.

Vilda hästar. Marie Juslin (foto Ellington)

I Bengt Renanders modell av kreativitet består medvetandet av två huvudsakliga motsatta krafter. Egot och Självet. Det är viktigt att veta vad dessa begrepp betyder om du vill förstå hur du använder dem. Renandes modell är exakt så långt. Egot, säger han, är den del av ditt sinne som strävar efter att du ska vara normal. Egot gör att du tänker på att utföra och uppnå mål på rätt sätt, och det vill att du ska fokusera på att göra rätt val. Egot är fullt av rädsla för vad andra människor tror och det har också en rädsla för att göra misstag. Det känner skuld för det förflutna och ångest inför framtiden. När Egot får bestämma, säger Renander, det är omöjligt för dig att veta vad du verkligen vill.

Självet, i Renandes modell, är ett vittne som registrerar vad du gör och vem du är. Självet är fridfullt och lugnt. Självet försöker få dig se vad du vill, och i krissituationer vill Självet alltid att du tar ett steg tillbaka, distanserar dig från smärta och rädsla för att se hur situationen är. Och hittills är jag enig med Renander. När han säger detta har han mycket erfarenhet, praktik och teori i ryggen.

Det är när han säger att kreativiteten har sin boning i Självet som jag inte håller med. Det är först när du sätter Självet vid rodret, säger han, som du kan bli den du är. Och det är bara när du låter Självet regera som kreativitet kan blomstra.

Vad Renander än säger, så gör detta Egot till den negativa kraften, den onda kraften, nära nog besläktat med djävulen. Och Självet blir din själs gud, plus-kraften, den riktiga du. OK! Han försöker säga att Egot inte är bara dåligt, men han kommer aldrig till den punkt där han kan säga att Ego och Själv är två sidor, lika viktiga, av det som verkligen är du.

När du ser att Själv och Ego är lika viktiga, kommer du att förstå att för att kreativitet ska uppstå måste dessa två sidor sluta tävla om makten över dig och ditt sinne. De har båda viktiga egenskaper och kapaciteter. Ego och Själv behöver komma till ro med varandra, och när Ego och Själv kan arbeta tillsammans, det är då du verkligen är du, och det är då kreativiteten blir till.

Ellington

Nya idéer (foto Ellington)