Vi är två personer - Arletta och Ellington. Här presenterar vi oss var för sig. Arletta först:
ARLETTA kallar jag mig och jag gillar det namnet. Det låter skoj, lätt och lekande, levande och lite kvittrande - sån som jag gärna är. Jag gillar att leka, även med livets mest seriösa saker. När jag var yngre valde jag ett lekfullt yrke, som teaterregissör. Jag har dessutom mött den andra, mörka, sidan av livet, som jag har distanserat mig från. Nu lever jag med fokus på det som är det bästa i livet och ger mig själv chansen att hitta de skönaste ögonblicken i det vardagliga. De värsta dagarna har passerat och det bästa i livet är det som jag väljer. Det vill jag beskriva och dela med mig av, så njuter vi tillsammans …
.
Jag kallar mig ELLINGTON, ett namn jag förknippar med musik och kreativitet. Duke Ellington, jazzlegenden representerar livsbejkande njutning och eftersom jag titulerade Arletta hertiginna i mitt första brev till henne, så tänker jag mig som hennes hertig ( = duke) på denna bloggen. Jag leker gärna seriöst - som till exempel litteraturforskning - vilket jag ägnade en del av mitt yrkesliv åt. För mig syns livets ljusa sidor tydligast i kontrast mot de mörka. Jag låter livets skönhet fånga mig när det far förbi. Och om jag lyckas när jag skriver - ja, då har jag kanske synliggjort det sköna.
Visan finns i ”Halländska visor” sammanställda av Torbjörn Johansson (1984). I överskriften till visan skriver han att den ”påminner om August Bondesons berättelse ’Jon i Slätthult’,” en berättelse som finns att läsa i projekt Runeberg.
Ordförklaringar:
fraugte’n = frågade honom
som han sae = som han sa (ett uttryck som läggs in när man tvekar lite om vad man ska säga, ungefär som vi idag lägger in ”liksom” och ”alltså” som utfyllnad i talspråket).
grina = skratta
pau färe = i görningen, på gång
svarte’n = svarade han
männas = medan
ponn = pund (gammalt viktmått)
ryggete = troligen en gammalgermansk dativform ”ryggotan” av ett ord vars exakta betydelse, jag är okunnig om.
mage te a = maken till henne, hennes like
läa = låta
dägan = flickan
homleter = mörkt brunröd
aude = åt (egentligen den gamla pluralformen ”åto”)
låddes = låtsade
sai me = se mig
skom I tro = skall ni tro
kanst tu = kan du
väre väss pau = vara viss/säker på
skräppte = skröt, berömde
domsa = deras
blannkon = Det handlar om en blandning av något slag som grisen får i tillägg för att lägga på sig bättre. Så här skriver min vän Mats Johansson om saken: ”Jag tror ’blannkon’ är Blandkorn, dvs oren och blandad säd efter tröskning”.
söll = sovel, mat
för mô = för mycket
skrall = ersättningsord för ”djävulen” eller ”fan”. Man ville inte nämna onda makters rätta namn av rädsla för att locka fram dem. Samma med ulven som gavs en mängd olika smeknamn av denna orsak.
hannala = handlag
blödeback = trähink
na = henne
skreg = grät
kägana = kinderna
så de baid = så det bet; så det tog
Å näga’ te = Om du tackar nej(”å nekar du”)
vaid = vet
a = hon(detta är säkert Glommamål, för i Vinberg säger vi ”hun” eller ”hu'”)
nair = när
nair a hadde mjölkat = när hon hade mjölkat
fingla = smeka
omma = omkring henne
vi gingom = vi gick
vi kommom in = vi kom in
Dä vaist e la = det vet du väl
flader = flat, godtrogen
mair = mer
tess môra tilia = tills i morgon bitti
sölvertomlare = silverbeslagen flaska med brännvin
teraiss = till reds, redo
vasken inte = på inget sätt
båe = bad, bönade
graut = grät
trua = truga, övertala
plaud = plåt (i Bondesons berättelse ”Jon i Slätthult” ger några av de främmande gästerna en ”plåt” som brudgåva vid Jons bröllop med Anna i Holmelia. I en fotnot förklarar Bondeson: ”Plåt, trettiotre öre”. Om detta är en giltig förklaring här är såklart en annan femma)
wast tu = var du
vott = varit
min shaut = (på Vinbergsmål säger vi: ”min sju”, ungefär = ”banne mig”.)
Det är troligt att när denna visa upptecknades i Glommen 1977/78, så fanns det hos Glommamålets språkbärare en osäkerhet på vissa grammatiska former. Den som vet bättre får rätta mig om jag har fel, men när Sven i Hålan säger ”hu låddes inte sai me skom I tro”, så ska den korrekta formen vara ”skon I tro”. Det kommer av den gamla verbböjningen ”skolen I” som dialekten drar samman till ”skon I”. Däremot är det grammatiskt korrekt när det står ”när vi gingom in” och ”när vi kommom in” eftersom imperfekt 1:a person plural får ändelsen ”-om” medan presens 3:e person plural får ändelsen ”-en”. Morpekanskan har alltså en komplex grammatik som bibehållit medeltida och tidigare grammatiska former.
marker = viktmått (medeltida viktmått. 1 mark c:a 210 g. Fr. o. m. år 1600 är 1 mark = 212,5 g. Sy marker = 1487,5 g. På 1800-talet började man kalla skålpundet (425 g) mark. I så fall skulle dägan ha 2975 g som födelsevikt vilket är mer troligt.)
älla = annars
dôla = dejliga, vackra
ess = om, ifall
glotten = ungen
haida = heta
haitte= hette
blai = blev
ain evi lu = en evig lögn
onn = arg, ond
min gonn = minsann
rog = rök
egepryl = ek-käpp,
pryl = påk, käpp att prygla med
skynte = skyndade
i skyl = i skydd
min no = minsann
deg = dig
aen = andan (efter aen dro = drog efter andan, kippade efter luft)
hinstefôlk = grannar (av hinstua = grannstuga)
diid = dit
mätte = måste
stai = steg in
raua = råda, bestämma
bon = både
aur = år
haira = pojkar (haire = pojke, ursprungligen = herde)
smau = små
Å här hittar du länkar till övriga avsnitt i min serie med visor på Ätradalsmål.
Porten till Landskrona Konsthall stod öppen, så vi steg in. Tja, sa killen som lastade in grejer i skåpbilen. Vi håller ju på att plocka ner den här utställningen, så det är ju egentligen stängt. ”Egentligen” ja. 20:e maj till 27:e augusti stod det på en nedtagen affisch. Och idag var det den 28:e. Så vi gick in.
Eva Hild var mitt i stöket med att styra upp flytten av sin utställning i Landskrona. Flyttkillarna drog lådor och packade ner skulpturer, men Eva tog sig tid att resonera med oss en stund. Temat med kroppsliga former som släpper igenom ljus slog oss som något vi kunde läsa fritt. Det solida. Det organiska. Det luftiga. För Eva var det resultat av ett inre arbete som gett henne lugn utifrån konflikter och oklarheter.
Eva Hild är hemmahörande i Borås, och för Patricia Fortoul, som är nyinflyttad därifrån, gav mötet ett nytt titthål till konsthändelser i gamla hemstaden. Bland annat fick vi historien bakom placeringen av Evas offentliga verk Wholly på Torggatan därstädes. En pappershandlare Björsell, som var konstgynnare i Borås ägde också en bit av trottoaren utanför Försäkringskassan. Där ville han ha en skulptur av Eva. Skulpturen upplevs ofta malplacerad i en namnlös gränd mitt emot Stora torget. Men den står kvar och och så har en annars tråkig plats fått ett visuellt lyft för de nyfiket trägna.
För oss blev besöket på konsthallen i Landskrona en upplevelse i flykten. Vi hängde i luften där några ögonblick. I sista momangen fick vi se former som i ena stunden var kroppar tyngda mot jorden och i nästa stund, sedda från ett annat perspektiv, blev instrument för musik och rörelse i luft och vatten. Kan tro att detta har gjort intryck på sommarens konsthallsbesökare i Landskrona.
Så här välkomnas man i Hotell Gästis rum 121. En propagandaaffisch med ett feministiskt budskap från en tid när begreppet feminism ännu inte slagit igenom och där kvinnokampen var en del av det socialistiska samhällsbygget. Bilden av en kvinnlig svetsare som tar arbetsorder via telefon i en tid då telefonen var ungefär lika ny och revolutionerande som Internet var 1993. Hon tar order, men det som dominerar bilden är hennes lugn och fysiska kraft. Hon är knappast avsexualiserad, men hennes fokus på uppgiften gör henne till ett subjekt och i relation till den manlige svetsarkamratens skuggfigur har hon en påtaglig integritet.
Så skulle man kunna uppleva den tidsanda man bjuds in till i den historiska miljön på Hotell Gästis i Varberg. En bild av kamratlig målmedvetenhet och en lugn glädje över en reell möjlighet till framsteg och mänsklig utveckling.
När man så lyfter blicken får man skåda en annan sida.
Jag läser inte ryska, men jag tror mig ha sett denna affisch förut och fått förklarat för mig att de rödklädda arbetarsoldaterna har ett potent piller att ge den bleke herremannen som darrar i bakgrunden. En fallossymbolik, som ger fritt fram åt våldet vilket ju var en av revolutionens avgörande metoder. En fallossymbolik, som också speglar sexualiteten som en del i utövandet av makt.
I detta spänningsfält uppsöker jag Leninbadet – hotellets dragplåster. Vägen dit går genom korridorer och salar. Ett ymnighetshorn av konst, litteratur och affischkonst som rikhaltigt fyller i och framhäver nyanser i de spänningar mellan humanitet och avhumanisering som revolutionens tidsepoker svämmar över av.
Leninbadet 2023, upplevt på det nya årets andra dag. Ett palats för njutning, välbefinnande och självreflektion.
En mix av rysk palatslyx och ursprungsfolklig inspiration i en mångbottnad presentation av arbetarhjälten Lenin och hans tidsanda – sedd i ett 20-hundratalsperspektiv.Talande revolutionär symbolikOch en avspegling av fritänkandets flersidighetHotell Gästis – ett arbetarlitteraturens Mecka.ProletärförfattarenI frihetens tidevarv – ett citat av profeten Jesaja: ”Jubla, du ofruktsamma,du som icke har fött barn; brist ut i jubel och ropa av fröjd, du som icke har blivit moder. Ty den ensamma skall hava många barn, flera än den som har man, säger HERREN”En debutroman i ett rikt författarskapDekadensen gestaltadSamtida dödsruna avfattad av ärad svensk”DU! Är du med oss eller mot oss!”Ett besök på hotell Gästis i Varberg – ett omtumlande bad i revolutionstidernas tankevärld. Artikelförfattaren, övervakad av en leninfigurin i ljusnischen
