Visan finns i ”Halländska visor” sammanställda av Torbjörn Johansson (1984). I överskriften till visan skriver han att den ”påminner om August Bondesons berättelse ’Jon i Slätthult’,” en berättelse som finns att läsa i projekt Runeberg.
Ordförklaringar:
fraugte’n = frågade honom
som han sae = som han sa (ett uttryck som läggs in när man tvekar lite om vad man ska säga, ungefär som vi idag lägger in ”liksom” och ”alltså” som utfyllnad i talspråket).
grina = skratta
pau färe = i görningen, på gång
svarte’n = svarade han
männas = medan
ponn = pund (gammalt viktmått)
ryggete = troligen en gammalgermansk dativform ”ryggotan” av ett ord vars exakta betydelse, jag är okunnig om.
mage te a = maken till henne, hennes like
läa = låta
dägan = flickan
homleter = mörkt brunröd
aude = åt (egentligen den gamla pluralformen ”åto”)
låddes = låtsade
sai me = se mig
skom I tro = skall ni tro
kanst tu = kan du
väre väss pau = vara viss/säker på
skräppte = skröt, berömde
domsa = deras
blannkon = Det handlar om en blandning av något slag som grisen får i tillägg för att lägga på sig bättre. Så här skriver min vän Mats Johansson om saken: ”Jag tror ’blannkon’ är Blandkorn, dvs oren och blandad säd efter tröskning”.
söll = sovel, mat
för mô = för mycket
skrall = ersättningsord för ”djävulen” eller ”fan”. Man ville inte nämna onda makters rätta namn av rädsla för att locka fram dem. Samma med ulven som gavs en mängd olika smeknamn av denna orsak.
hannala = handlag
blödeback = trähink
na = henne
skreg = grät
kägana = kinderna
så de baid = så det bet; så det tog
Å näga’ te = Om du tackar nej(”å nekar du”)
vaid = vet
a = hon(detta är säkert Glommamål, för i Vinberg säger vi ”hun” eller ”hu'”)
nair = när
nair a hadde mjölkat = när hon hade mjölkat
fingla = smeka
omma = omkring henne
vi gingom = vi gick
vi kommom in = vi kom in
Dä vaist e la = det vet du väl
flader = flat, godtrogen
mair = mer
tess môra tilia = tills i morgon bitti
sölvertomlare = silverbeslagen flaska med brännvin
teraiss = till reds, redo
vasken inte = på inget sätt
båe = bad, bönade
graut = grät
trua = truga, övertala
plaud = plåt (i Bondesons berättelse ”Jon i Slätthult” ger några av de främmande gästerna en ”plåt” som brudgåva vid Jons bröllop med Anna i Holmelia. I en fotnot förklarar Bondeson: ”Plåt, trettiotre öre”. Om detta är en giltig förklaring här är såklart en annan femma)
wast tu = var du
vott = varit
min shaut = (på Vinbergsmål säger vi: ”min sju”, ungefär = ”banne mig”.)
Det är troligt att när denna visa upptecknades i Glommen 1977/78, så fanns det hos Glommamålets språkbärare en osäkerhet på vissa grammatiska former. Den som vet bättre får rätta mig om jag har fel, men när Sven i Hålan säger ”hu låddes inte sai me skom I tro”, så ska den korrekta formen vara ”skon I tro”. Det kommer av den gamla verbböjningen ”skolen I” som dialekten drar samman till ”skon I”. Däremot är det grammatiskt korrekt när det står ”när vi gingom in” och ”när vi kommom in” eftersom imperfekt 1:a person plural får ändelsen ”-om” medan presens 3:e person plural får ändelsen ”-en”. Morpekanskan har alltså en komplex grammatik som bibehållit medeltida och tidigare grammatiska former.
marker = viktmått (medeltida viktmått. 1 mark c:a 210 g. Fr. o. m. år 1600 är 1 mark = 212,5 g. Sy marker = 1487,5 g. På 1800-talet började man kalla skålpundet (425 g) mark. I så fall skulle dägan ha 2975 g som födelsevikt vilket är mer troligt.)
älla = annars
dôla = dejliga, vackra
ess = om, ifall
glotten = ungen
haida = heta
haitte= hette
blai = blev
ain evi lu = en evig lögn
onn = arg, ond
min gonn = minsann
rog = rök
egepryl = ek-käpp,
pryl = påk, käpp att prygla med
skynte = skyndade
i skyl = i skydd
min no = minsann
deg = dig
aen = andan (efter aen dro = drog efter andan, kippade efter luft)
hinstefôlk = grannar (av hinstua = grannstuga)
diid = dit
mätte = måste
stai = steg in
raua = råda, bestämma
bon = både
aur = år
haira = pojkar (haire = pojke, ursprungligen = herde)
smau = små
Å här hittar du länkar till övriga avsnitt i min serie med visor på Ätradalsmål.
Så här välkomnas man i Hotell Gästis rum 121. En propagandaaffisch med ett feministiskt budskap från en tid när begreppet feminism ännu inte slagit igenom och där kvinnokampen var en del av det socialistiska samhällsbygget. Bilden av en kvinnlig svetsare som tar arbetsorder via telefon i en tid då telefonen var ungefär lika ny och revolutionerande som Internet var 1993. Hon tar order, men det som dominerar bilden är hennes lugn och fysiska kraft. Hon är knappast avsexualiserad, men hennes fokus på uppgiften gör henne till ett subjekt och i relation till den manlige svetsarkamratens skuggfigur har hon en påtaglig integritet.
Så skulle man kunna uppleva den tidsanda man bjuds in till i den historiska miljön på Hotell Gästis i Varberg. En bild av kamratlig målmedvetenhet och en lugn glädje över en reell möjlighet till framsteg och mänsklig utveckling.
När man så lyfter blicken får man skåda en annan sida.
Jag läser inte ryska, men jag tror mig ha sett denna affisch förut och fått förklarat för mig att de rödklädda arbetarsoldaterna har ett potent piller att ge den bleke herremannen som darrar i bakgrunden. En fallossymbolik, som ger fritt fram åt våldet vilket ju var en av revolutionens avgörande metoder. En fallossymbolik, som också speglar sexualiteten som en del i utövandet av makt.
I detta spänningsfält uppsöker jag Leninbadet – hotellets dragplåster. Vägen dit går genom korridorer och salar. Ett ymnighetshorn av konst, litteratur och affischkonst som rikhaltigt fyller i och framhäver nyanser i de spänningar mellan humanitet och avhumanisering som revolutionens tidsepoker svämmar över av.
Leninbadet 2023, upplevt på det nya årets andra dag. Ett palats för njutning, välbefinnande och självreflektion.
En mix av rysk palatslyx och ursprungsfolklig inspiration i en mångbottnad presentation av arbetarhjälten Lenin och hans tidsanda – sedd i ett 20-hundratalsperspektiv.Talande revolutionär symbolikOch en avspegling av fritänkandets flersidighetHotell Gästis – ett arbetarlitteraturens Mecka.ProletärförfattarenI frihetens tidevarv – ett citat av profeten Jesaja: ”Jubla, du ofruktsamma,du som icke har fött barn; brist ut i jubel och ropa av fröjd, du som icke har blivit moder. Ty den ensamma skall hava många barn, flera än den som har man, säger HERREN”En debutroman i ett rikt författarskapDekadensen gestaltadSamtida dödsruna avfattad av ärad svensk”DU! Är du med oss eller mot oss!”Ett besök på hotell Gästis i Varberg – ett omtumlande bad i revolutionstidernas tankevärld. Artikelförfattaren, övervakad av en leninfigurin i ljusnischen
RAPPOTEKET är en svensk musikgrupp från Stockholm. 2016 bildades den. Det här är en grupp som vill skapa lättillgänglig musik. De vill nå ut brett, och inte bara till redan frälsta. Därför väljer de att göra en helt egen svenskhiphop . Det är Rasmus Rooth, Mattias Fröidh, Tomas Fryklöf och Jonas Söderqvist som utgör gruppens kärna. De har varit framgångsrika på Spotify. Nu släppte de låten Vibea tillsammans med Göteborgs-rapparen A.W.
Om bandet Rappoteket säger A.W. (Aran Wehby) att de är ett par rappare och producenter från Stockholm och Göteborg som gör en (tycker de själva) unik mix mellan Hiphop/Pop och EDM. De tycker att deras nya singelär en perfekt låt så här i sommartider.
När vi på den här bloggen tar en liten break från vår bloggsemester, nås vi av Rappoteket och låten Vibea. Då tyckte vi det var kul att be Aran, som vi känner sen tidigare, att berätta lite mer om gruppens inspirationskällor. Aran berättar:
Vi alla i Rappoteket är stora fans av artisten Avicii. Han är vår största referens när vi skapar vår musik och vi vill sticka ut från hela Sverige och göra något ingen annan gör. Nämligen blanda House och tripicano med hiphop.Vi vill kalla vår musikstil för EDM och pop.
Vårt mål är att skapa musik som är enkel att ta till sig, som får folk på gott humör och funkar lika bra i lurar som på klubben. Vi fokuserar mycket på budskap och på att musiken ska vara vara barnvänlig jämfört med andra rappare. Som independent-artister vill vi nu försöka nå ut bredare.
Innehållsmässigt fann vi i den är låten ett härligt självförtroende i en värld som inte alltid är att lita på. Vi tycker att vi hör lugn energi och förtröstan, som säger oss att vi klarar att ta oss fram med samarbete och utan onödiga agressioner. Hur tänker du själv om texten? frågade vi Aran.
Många rappare nuförtiden vill rida på en våg och gärna rappa om droger, våld och sex. Men vi vill sticka ut från mängden med att inte ha nån falsk fasad utåt. Vi har många låtar på gång. Vi har stort självförtroende för vi är en enhet och vi boostar varandra. Vi är alla med och producerar och skriver låtarna tillsammans. Vi är inte beroende av ett skivbolag.
Om du ser på den musik du har gett ut så här långt – vad ser du själv för utveckling där.
Min förra singel innan Vibea slog 100.000 streams på tre månader! Vilket jag ser som ett stort framsteg.
Våran första låt tillsammans med mitt band Rappoteket har alltså på en månad nått över 30.000 streams! Nu har radio utomlands plockat upp den och den kommer spelas två gånger varje dag under en hel månad. Målet är att låten slår 100.000 visningar.
Hur skulle du säga att det du gör musikaliskt förhåller sig till allt annat du gör just nu? Vad driver dig? Vad vill du ska hända?
Jag har 5 spelningar i Augusti och eventuellt tre st i September så det går framåt med karriären.Jag har utvecklats enormt på grund av alla musikuppdrag jag haft. Under 2018 har jag hållit workshop för tjejer i Biskopsgården under två dagar.Hållit i workshop en hel vecka för ungdomar i Mölndal. Föreläst för Maskrosbarn, föreläst på mitt gamla gymnasium och haft mängder av spelningar.Har även sålt ut två barer och spelat på Sticky Fingers. Har börjat få lite privata spelningar där jag får betalt för att uppträda, t. ex. på födelsedagsfester eller med kunder jag håller workshop för.
Så vi fortsätter att följa Aran Wehby och hans karriär. För oss är det intressant att se hur han åter sätter samarbete före konkurrens och hur det ger honom inspiration.
Vi är intresserade av konstruktionen och av kvarnens historia. Men vi vet inte om kvarnen byggts om för elproduktion, vilket ju görs på en del ställen. Eller om den är helt nedlagd.
Trädgården vid kvarnen är ett veritabelt museum med minnen över en epok av arbete och industri.
Kvarnen i Laxarby visar sig vara en omfattande anläggning. Vi promenerade omkring och kikade i skrymslen och buskage, och där fann vi minnen. Minnen som påminde om något som verkade vara en inte alltför avlägsen storhetstid.
Det är något nästan magiskt med de kraftfulla transmissionsdelarna som gömmer sig i buskaget.
För några dagar sen råkade vi få ett samtal med en journalist, som visste en del om forsar och kvarnar och små elkraftverk. Själv har jag fått uppfattningen tidigare att nuvarande lagstiftning vill tvinga fram en modernisering av alla små kraftverk i åar och bäckar. Mina sagesmän har menat att detta gör det omöjligt att bygga sådan vattenkraft. I varje fall om man inte vill utplåna de åldriga dammkonstruktioner som ger dem deras karaktär av kulturminne.
Journalisten vi talade med menade att det finns olika uppfattningar om den här lagstiftningen. Och att det kan vara nödvändigt för arbetsmiljö och säkerhet att ålderdomliga konstruktioner byts ut mot nya. Huvudsyftet med den nya lagstiftningen, har vi just nu fått höra, är dock tydligen att återställa strömmarna i naturligt skick. Men då lär det förstås bli svårt att utvinna vattenkraft småskaligt.
Dagens rännil motsvarar knappast kvarnens fulla kapacitet.
Kvarnen i Laxarby ser oansenlig ut när man först kommer in på gårdsplanen. Och ån, eller snarare bäcken där kvarnen ligger, ändrar inte på det intrycket. Hur har man kunnat utvinna kraft ur denna rännil?
Men intrycket av oansenlighet förändras när vi tittar närmare. Först är det maskindelar från utbytta turbiner som fångar vår blick. Så skymtar vi en vattenkulvert i trä, som skvallrar om en betydande kapacitet. Den verkar relativt intakt så här på lite avstånd i alla fall.
Den intakta träkulverten skvallrar om möjlig elproduktion
Vi promenerar uppför en slänt, och där, bakom högvuxet sly och dignande vildhallonsnår gömmer sig en dammbyggnad av överraskande dimensioner. Överraskande för oss, med tanke på den begränsade vattenföringen nere vid kvarnbyggnaden.
Vi hittade dammbyggnadenDammluckorna och en del av vattenmagasinet
När vi promenerar vidare uppför grusvägen ser vi att kvarnen har haft ett ordentligt vattenmagasin. Uppströms dammen och vägbron ligger en mindre sjö. Översidetjärnet, som helt säkert har gett tillräckligt kapacitet att driva kvarnen i Laxarby.
Det var en spännande inblick i vad som funnits och fortfarande finns att se här. Vi blev naturligtvis nyfikna på att veta mer om historien kring kvarnen i Laxarby. Vi får ge oss till tåls till nästa gång. Då hoppas vi att ägarna är hemma.
RAPPOTEKET är en svensk musikgrupp från Stockholm. 2016 bildades den. Det här är en grupp som vill skapa lättillgänglig musik. De vill nå ut brett, och inte bara till redan frälsta. Därför väljer de att göra en helt egen svenskhiphop . Det är Rasmus Rooth, Mattias Fröidh, Tomas Fryklöf och Jonas Söderqvist som utgör gruppens kärna. De har varit framgångsrika på Spotify. Nu släppte de låten Vibea tillsammans med Göteborgs-rapparen A.W.
