Mitt nyår – Ellingtons och Arlettas nyårslöften

Mitt nyår. Vad vet jag om det nya året? Helst vill jag vara nollställd och inte förvänta mig utan bara vara vaken så att jag uppfattar vad som kommer i min väg. Och bara känna mig själv så att jag kan ana vad som är rätt för mig.

Det låter sig sägas. Att sådan ska jag vara. Som om jag inte hade önskningar, längtan och begär. Men till sist. Till sist står jag alltid ensam med mig själv. Och vad ska jag låta styra då? I sista hand vill jag bara en sak – att kunna möta ödet med mina ögon öppna. Och innan dess? Att ta väl vara på min livslåga. Vad det betyder i mötet med det nya året – det är jag rätt nyfiken på att se.

Ellington

Nyårstystnad. Jag har valt att vara i denna natt med en människa som hatar högt ljud, hög musik, höga röster och folkmassor. Jag vill fokusera på mina egna tankar precis denna natten och ska göra en rit som jag hoppas ska hjälpa mig till att hitta ett rätt spår för det nya året.

Jag vill att mitt undermedvetna ska jobba för mig mer än det har gjort förut. Jag tänker för mycket. Det ska jag inte göra. Jag får lyssna mer på min magkänsla. Detta blir min nyårsuppgift.

Denna dagen innan nyårsnatten skall jag rensa alla mina papper och kasta ut de som ledde mig ingenstans. Jag ska ta bort kläder som jag inte använt senaste 5 åren. Jag ska städa mitt rum för att ha utrymme för det nya som jag vill ska komma i mitt liv. Jag ska kontakta människor som jag tror (inte tänker!) är viktiga – de, som jag skulle vilja att de ska gå in i det nya året och stanna kvar med mig.

Ikväll ska jag klä mig snyggt, sminka mig så att jag är nöjd med mitt ansikte. Som en skådespelarska. Jag ska spela rollen av den lyckligaste kvinna, vars liv kommer att vara bättre i alla riktningar.

Vid nyårsbordet ska jag sträcka ut min hand och ta ett glas med dryck (som blir inte champagne, utan snarare rött, precis sånt som ges i kyrkan). Då ska jag uttala tyst allt som jag önskar mig att uppleva och uppfylla inom nya året. Det måste vara 7 saker, som jag lovar att beskriva senare.

Jag ska förresten fira ett annat nyår, i februari. Då kanske dagens löften och önskningar har börjat visa sig.

Arletta

Författare: Arletta Ellington

Vi är två personer - Arletta och Ellington. Här presenterar vi oss var för sig. Arletta först: ARLETTA kallar jag mig och jag gillar det namnet. Det låter skoj, lätt och lekande, levande och lite kvittrande - sån som jag gärna är. Jag gillar att leka, även med livets mest seriösa saker. När jag var yngre valde jag ett lekfullt yrke, som teaterregissör. Jag har dessutom mött den andra, mörka, sidan av livet, som jag har distanserat mig från. Nu lever jag med fokus på det som är det bästa i livet och ger mig själv chansen att hitta de skönaste ögonblicken i det vardagliga. De värsta dagarna har passerat och det bästa i livet är det som jag väljer. Det vill jag beskriva och dela med mig av, så njuter vi tillsammans … . Jag kallar mig ELLINGTON, ett namn jag förknippar med musik och kreativitet. Duke Ellington, jazzlegenden representerar livsbejkande njutning och eftersom jag titulerade Arletta hertiginna i mitt första brev till henne, så tänker jag mig som hennes hertig ( = duke) på denna bloggen. Jag leker gärna seriöst - som till exempel litteraturforskning - vilket jag ägnade en del av mitt yrkesliv åt. För mig syns livets ljusa sidor tydligast i kontrast mot de mörka. Jag låter livets skönhet fånga mig när det far förbi. Och om jag lyckas när jag skriver - ja, då har jag kanske synliggjort det sköna. Visa alla inlägg av Arletta Ellington