Nu ska ja’ sjonga (VII)

Ordförklaringar till Båssman Klang

Båssman = Båtsman eller kronobåtsman var en militär i det svenska indelningsverket med tjänstgöring i örlogsflottan.

kär (uttalas med K) = karl, man

som ente va’ å gau förnär = som det inte var värt att bråka med

kravi = morsk

bon = både

laissen = ledsen

raint = rent

seila = seglade

sto bi = stod bi (av bistå = hjälpa till, göra sin plikt. Även ”stå pall”)

stain = sten

maa = magar

bain = ben

skib = skepp

datt = föll

bloen = blodet

spotta = spruta (här = pumpa som vid pulsåderblödning)

skreg = skrek

leg = lek

ainsam = ensam

blai = blev

skåden = skjuten

lau = låg

skötter = omskött, vårdad

to’s au = togs av, amputerades

mo = mod, sinnelag

ärepäng = medalj

styvra = pengar

nônna = några

möt = mycket

nu dovde’n ente = nu dög han inte

påga = pojkar

skecka seg väl = uppträdde väl

gläa = glädja

war eveli = varenda

mair = mer

mullats nair = grävts ned, begravts

Å här e länkar te resten av visorna

  1. Lagvrängarn
  2. Kössen
  3. Vässke Môse
  4. De’ Bästa Gillet (Ädarebyen)
  5. Bängta-Stina
  6. Hindricks-Lars-Pärsa däga å Sven i Hålan
  7. Aktuell sida

Nu ska ja’ sjonga (VI)

Hindricks-Lars-Pärsa däga å Sven i Hålan

Visan finns i ”Halländska visor” sammanställda av Torbjörn Johansson (1984). I överskriften till visan skriver han att den ”påminner om August Bondesons berättelse ’Jon i Slätthult’,” en berättelse som finns att läsa i projekt Runeberg.

Ordförklaringar:

fraugte’n = frågade honom

som han sae = som han sa (ett uttryck som läggs in när man tvekar lite om vad man ska säga, ungefär som vi idag lägger in ”liksom” och ”alltså” som utfyllnad i talspråket).

grina = skratta

pau färe = i görningen, på gång

svarte’n = svarade han

männas = medan

ponn = pund (gammalt viktmått)

ryggete = troligen en gammalgermansk dativform ”ryggotan” av ett ord vars exakta betydelse, jag är okunnig om. 

mage te a = maken till henne, hennes like

läa = låta

dägan = flickan

homleter = mörkt brunröd

aude = åt (egentligen den gamla pluralformen ”åto”)

låddes = låtsade

sai me = se mig

skom I tro = skall ni tro

kanst tu = kan du

väre väss pau = vara viss/säker på

skräppte = skröt, berömde

domsa = deras

blannkon = Det handlar om en blandning av något slag som grisen får i tillägg för att lägga på sig bättre. Så här skriver min vän Mats Johansson om saken: ”Jag tror ’blannkon’ är Blandkorn, dvs oren och blandad säd efter tröskning”.

söll = sovel, mat

för mô = för mycket

skrall = ersättningsord för ”djävulen” eller ”fan”. Man ville inte nämna onda makters rätta namn av rädsla för att locka fram dem. Samma med ulven som gavs en mängd olika smeknamn av denna orsak.

hannala = handlag

blödeback = trähink

na = henne 

skreg = grät

kägana = kinderna

så de baid = så det bet; så det tog

 Å näga’ te = Om du tackar nej (”å nekar du”)

vaid = vet

a = hon (detta är säkert Glommamål, för i Vinberg säger vi ”hun” eller ”hu'”)

nair = när 

nair a hadde mjölkat = när hon hade mjölkat

fingla = smeka

omma =  omkring henne

vi gingom = vi gick

vi kommom in = vi kom in

Dä vaist e la = det vet du väl

flader = flat, godtrogen

mair = mer

tess môra tilia = tills i morgon bitti

sölvertomlare = silverbeslagen flaska med brännvin

teraiss = till reds, redo

vasken inte = på inget sätt

båe = bad, bönade

graut = grät

trua = truga, övertala

plaud = plåt (i Bondesons berättelse ”Jon i Slätthult” ger några av de främmande gästerna en ”plåt” som brudgåva vid Jons bröllop med Anna i Holmelia. I en fotnot förklarar Bondeson: ”Plåt, trettiotre öre”. Om detta är en giltig förklaring här är såklart en annan femma)

wast tu = var du

vott = varit

min shaut = (på Vinbergsmål säger vi: ”min sju”, ungefär = ”banne mig”.)

Det är troligt att när denna visa upptecknades i Glommen 1977/78, så fanns det hos Glommamålets språkbärare en osäkerhet på vissa grammatiska former. Den som vet bättre får rätta mig om jag har fel, men när Sven i Hålan säger ”hu låddes inte sai me skom I tro”, så ska den korrekta formen vara ”skon I tro”. Det kommer av den gamla verbböjningen ”skolen I” som dialekten drar samman till ”skon I”. Däremot är det grammatiskt korrekt när det står ”när vi gingom in” och ”när vi kommom in” eftersom imperfekt 1:a person plural får ändelsen ”-om” medan presens 3:e person plural får ändelsen ”-en”. Morpekanskan har alltså en komplex grammatik som bibehållit medeltida och tidigare grammatiska former.

  1. Lagvrängarn
  2. Kössen
  3. Vässke Môse
  4. De’ Bästa Gillet (Ädarebyen)
  5. Bängta-Stina
  6. Aktuell sida
  7. Båssman Klang

Nu ska ja’ sjonga (V)

Bängta-Stina:

däga = flicka

sy = sju

marker = viktmått (medeltida viktmått. 1 mark c:a 210 g. Fr. o. m. år 1600 är 1 mark = 212,5 g. Sy marker = 1487,5 g. På 1800-talet började man kalla skålpundet (425 g) mark. I så fall skulle dägan ha 2975 g som födelsevikt vilket är mer troligt.)

älla = annars

dôla = dejliga, vackra

ess = om, ifall

glotten = ungen

haida = heta

haitte= hette

blai = blev

ain evi lu = en evig lögn

onn = arg, ond

min gonn = minsann

rog = rök

egepryl = ek-käpp, 

pryl = påk, käpp att prygla med

skynte = skyndade

i skyl = i skydd

min no = minsann

deg = dig

aen = andan (efter aen dro = drog efter andan, kippade efter luft)

hinstefôlk = grannar (av hinstua = grannstuga)

diid = dit

mätte = måste

stai = steg in

raua = råda, bestämma

bon = både

aur = år

haira = pojkar (haire = pojke,  ursprungligen = herde)

smau = små

Å här hittar du länkar till övriga avsnitt i min serie med visor på Ätradalsmål.

  1. Lagvrängarn
  2. Kössen
  3. Vässke Môse
  4. De’ Bästa Gillet (Ädarebyen)
  5. Aktuell sida
  6. Hindricks-Lars-Pärsa däga å Sven i Hålan
  7. Båssman Klang

Nu ska ja’ sjonga (III)

Vässke Môse: Ordförklaringar

Vässke Môse = Vessige Mosse

ain = en

sau = så

tarver = torvor, stycken av torv

udi = uti

blai = blev

dau = då

pau = på

tua = tuva

lockte igen = stängde igen

ua = öga

recka = tappade balansen

tarvmôsavann = torvmossevatten,  mossvatten

datt = föll, ramlade

dai = den

moern = modern, kvinnan

allri mair = aldrig mer

krägan = kråkan

sang = sjöng

skadan grina = skatan skrattade

aud = åt

all kommersen = alltsammans, hela affären

fullsôvtad = utsövd

sôven = (imperativ pluralis) sov!

bon = både

Å här hittar du länkar till övriga avsnitt i min serie med visor på Ätradalsmål.

  1. Lagvrängarn
  2. Kössen
  3. Aktuell sida
  4. De’ Bästa Gillet (Ädarebyen)
  5. Bängta-Stina
  6. Hindricks-Lars-Pärsa däga å Sven i Hålan
  7. Båssman Klang

Nu ska ja’ sjonga (II)

Kössen: Ordförklaringar

sau = så

lostelia, lostelitt = lustigt, glatt

taget = taket

nair = nära

talte = talade

stai = steg fram, gick

dägan = flickan

haida = heta

bli = blid, godlynt

täckeli = snygg

laida = leta

troddes tu = trodde du

velles tu = ville du

hid = hit

pau = på

ella –  Två betydelser: I frasen ”Velle ella skolle” betyder ordet ”eller”. I frasen ”ella ska ja själ nokk kössen ta” betyder det ”annars”.

näga = neka, säga nej

laia = leda, otäcka

ente mair = inte mer

sargelitt = sorgligt

Å här har du länk till övriga delar av mina Ätradalsvisor – 

  1. Lagvrängar’n
  2. Aktuell sida
  3. Vässke Môse
  4. De’ bästa Gillet (Ädarebyen)
  5. Bängta-Stina
  6. Hindricks-Lars-Pärsa däga å Sven Hålan
  7. Båssman Klang

Nu ska ja’ sjonga (IV)

De’ Bästa Gillet

Gille = kalas

Ädarebyen – en fiktiv by där folket är besatta av sin glupskhet

hôllde = höll

dai = de

slottrades = snackades

plottrades = pratades (skitprat)

där auds = där åts

där såbs = där söps

fad = fat

môen = mycket

mad = mat

syb = sup

taur = droppe, sup

prôppas = stoppas, proppas, fylls

mae = mage

pölsa = korv

hår = hur

nock = nog, tillräckligt

vann = vatten 

ud ain ränna = i en kanal, i ett dike

där gabades = där gapades

där labades = där lapades (man lapade som hundar)

môet vell ha mair = mycket vill ha mer

blai = blev

la = väl

gillesfôlket = kalasets gäster

lôstet = lystet, suget

aude = åt (imperfekt pluralis i gammal form: åto)

drokke = drack (imperfekt pluralis i gammal form: drucko)

tess = tills

sprokke = sprack (imperfekt pluralis i gammal form: sprucko)

sôddet = sådant

ess = om

vott mä = varit med

Länkar till de andra delarna av min serie med visor på Ätradalsmål

  1. Lagvrängar’n
  2. Kössen
  3. Vässke Môse
  4. Aktuell sida
  5. Bängta-Stina
  6. Hindricks-Lars-Pärsa däga å Sven i Hålan
  7. Båssman Klang

Nu ska jag sjonga (I)

Lagvrängaren: Ordförklaringar

aitt = ett (aitt katteskinn = ett kattskinn)

lier = liker, tycker om

hanom = honom

släppa te fiolen = betala

vraistas = slingra sig

enan = varandra

skänna = skinna, lura på pengar

dänga = klå

sûlten = svälten

Länkar till de andra delarna av min serie med visor på Ätradalsmål

  1. Aktuell sida
  2. Kössen
  3. Vässke Môse
  4. De’ Bästa Gillet (Ädarebyen)
  5. Bängta-Stina
  6. Hindricks-Lars-Pärsa däga å Sven i Hålan
  7. Båssman Klang


Eva Hild – ett möte utanför boxen

Porten till Landskrona Konsthall stod öppen, så vi steg in. Tja, sa killen som lastade in grejer i skåpbilen. Vi håller ju på att plocka ner den här utställningen, så det är ju egentligen stängt. ”Egentligen” ja. 20:e maj till 27:e augusti stod det på en nedtagen affisch. Och idag var det den 28:e. Så vi gick in.

Eva Hild var mitt i stöket med att styra upp flytten av sin utställning i Landskrona. Flyttkillarna drog lådor och packade ner skulpturer, men Eva tog sig tid att resonera med oss en stund. Temat med kroppsliga former som släpper igenom ljus slog oss som något vi kunde läsa fritt. Det solida. Det organiska. Det luftiga. För Eva var det resultat av ett inre arbete som gett henne lugn utifrån konflikter och oklarheter.

Eva Hild är hemmahörande i Borås, och för Patricia Fortoul, som är nyinflyttad därifrån, gav mötet ett nytt titthål till konsthändelser i gamla hemstaden. Bland annat fick vi historien bakom placeringen av Evas offentliga verk Wholly på Torggatan därstädes. En pappershandlare Björsell, som var konstgynnare i Borås ägde också en bit av trottoaren utanför Försäkringskassan. Där ville han ha en skulptur av Eva. Skulpturen upplevs ofta malplacerad i en namnlös gränd mitt emot Stora torget. Men den står kvar och och så har en annars tråkig plats fått ett visuellt lyft för de nyfiket trägna.

För oss blev besöket på konsthallen i Landskrona en upplevelse i flykten. Vi hängde i luften där några ögonblick. I sista momangen fick vi se former som i ena stunden var kroppar tyngda mot jorden och i nästa stund, sedda från ett annat perspektiv, blev instrument för musik och rörelse i luft och vatten. Kan tro att detta har gjort intryck på sommarens konsthallsbesökare i Landskrona.

David Dickson, Patricia Fortoul, Kulturföreningen Strömmar i Dalsland

Leninbadet – ett besök i en tidsanda

Så här välkomnas man i Hotell Gästis rum 121. En propagandaaffisch med ett feministiskt budskap från en tid när begreppet feminism ännu inte slagit igenom och där kvinnokampen var en del av det socialistiska samhällsbygget. Bilden av en kvinnlig svetsare som tar arbetsorder via telefon i en tid då telefonen var ungefär lika ny och revolutionerande som Internet var 1993. Hon tar order, men det som dominerar bilden är hennes lugn och fysiska kraft. Hon är knappast avsexualiserad, men hennes fokus på uppgiften gör henne till ett subjekt och i relation till den manlige svetsarkamratens skuggfigur har hon en påtaglig integritet.

Så skulle man kunna uppleva den tidsanda man bjuds in till i den historiska miljön på Hotell Gästis i Varberg. En bild av kamratlig målmedvetenhet och en lugn glädje över en reell möjlighet till framsteg och mänsklig utveckling. 

När man så lyfter blicken får man skåda en annan sida.

Jag läser inte ryska, men jag tror mig ha sett denna affisch förut och fått förklarat för mig att de rödklädda arbetarsoldaterna har ett potent piller att ge den bleke herremannen som darrar i bakgrunden. En fallossymbolik, som ger fritt fram åt våldet vilket ju var en av revolutionens avgörande metoder. En fallossymbolik, som också speglar sexualiteten som en del i utövandet av makt.

I detta spänningsfält uppsöker jag Leninbadet – hotellets dragplåster. Vägen dit går genom korridorer och salar. Ett ymnighetshorn av konst, litteratur och affischkonst som rikhaltigt fyller i och framhäver nyanser i de spänningar mellan humanitet och avhumanisering som revolutionens tidsepoker svämmar över av.

Leninbadet 2023, upplevt på det nya årets andra dag. Ett palats för njutning, välbefinnande och självreflektion.

En mix av rysk palatslyx och ursprungsfolklig inspiration i en mångbottnad presentation av arbetarhjälten Lenin och hans tidsanda – sedd i ett 20-hundratalsperspektiv.
Talande revolutionär symbolik
Och en avspegling av fritänkandets flersidighet
Hotell Gästis – ett arbetarlitteraturens Mecka.
Proletärförfattaren
I frihetens tidevarv – ett citat av profeten Jesaja: ”Jubla, du ofruktsamma, du som icke har fött barn; brist ut i jubel och ropa av fröjd, du som icke har blivit moder. Ty den ensamma skall hava många barn, flera än den som har man, säger HERREN”
En debutroman i ett rikt författarskap
Dekadensen gestaltad
Samtida dödsruna avfattad av ärad svensk
”DU! Är du med oss eller mot oss!”
Ett besök på hotell Gästis i Varberg – ett omtumlande bad i revolutionstidernas tankevärld. Artikelförfattaren, övervakad av en leninfigurin i ljusnischen
Follow

Get the latest posts delivered to your mailbox: