Rytm och glöd med Manuel Bellone

En kopparröd baston, en illgrön diskant, ett spektrum av toner i ett elförstärkt akustiskt ackord. Sen drar ett böljande fingerpicking igång i en rytm där glöden får syre och blod av trummans hjärtslag.

Manuel Bellones röst frammanar minnen av ett sjuttiotal med country- blues- och on-the-road-frihet för pensionärerna som samlats här. För Elsie, som är född -75 är detta som ett musikbad i det som var föräldrarnas ungdomsrytmer och drömpoesi. Här kokar Bob Dylan, Stones och Mungo Jerry och evig sommar i samma gryta.

När Vincent Hank lämnar trummorna och tar mikrofonen är det nutid. Han har sin alldeles egen röst som hämtar inspiration i både nu och då och lyfter känslor till ytan med tryck och styrka. Hans nummer är musikaliskt och poetiskt kvällens höjdpunkter.

Detta är Manuel Bellones sista gig på sverigeturnén. Fengersfors, Not Quite Bistro i Dalsland. Nästa föreställning i Köpenhamn. I kväll förenas Fengersfors och Fröskog i längtan till musik och rytm. Fröskogs kulturförenings glada män och kvinnor i övre medelåldern och Fengersfors urinvånare i åldern 50+ njuter var på sitt sätt av rytm-minnen och glädjetoner i nuet. Kulturfinessen och arbetarstuket möts. Till slut drar bandet loss, öser på – färgsprakande – och taket lyfter några centimeter.

Elsie låter sig fångas av det gamla 70-talets glädje. Skrattar lycklig åt dess överdrifter, njuter, låter sig färgas av dess energi. Tar med sig den och går vidare till nästa dag.

Ellington

.

Manuel Bellone Melodymakers Facebooksida

.

Författare: Arletta Ellington

Vi är två personer - Arletta och Ellington. Här presenterar vi oss var för sig. Arletta först: ARLETTA kallar jag mig och jag gillar det namnet. Det låter skoj, lätt och lekande, levande och lite kvittrande - sån som jag gärna är. Jag gillar att leka, även med livets mest seriösa saker. När jag var yngre valde jag ett lekfullt yrke, som teaterregissör. Jag har dessutom mött den andra, mörka, sidan av livet, som jag har distanserat mig från. Nu lever jag med fokus på det som är det bästa i livet och ger mig själv chansen att hitta de skönaste ögonblicken i det vardagliga. De värsta dagarna har passerat och det bästa i livet är det som jag väljer. Det vill jag beskriva och dela med mig av, så njuter vi tillsammans … . Jag kallar mig ELLINGTON, ett namn jag förknippar med musik och kreativitet. Duke Ellington, jazzlegenden representerar livsbejkande njutning och eftersom jag titulerade Arletta hertiginna i mitt första brev till henne, så tänker jag mig som hennes hertig ( = duke) på denna bloggen. Jag leker gärna seriöst - som till exempel litteraturforskning - vilket jag ägnade en del av mitt yrkesliv åt. För mig syns livets ljusa sidor tydligast i kontrast mot de mörka. Jag låter livets skönhet fånga mig när det far förbi. Och om jag lyckas när jag skriver - ja, då har jag kanske synliggjort det sköna. Visa alla inlägg av Arletta Ellington