Pattaya med Stor-Buddha och hans sköldpaddor

Vad tänker man sig först och främst när man hör ordet Pattaya? Nattliv och frihet i alla dess former tänker nog många.

Vi lyckades dock bosätta oss långt bort ifrån de stadsdelar där livet är så intensivt -:)

Lite närmare Stor-Buddha, som syns på toppen av bergen om man står precis på gatan där hotellet ligger. Så blev det naturligt att gå hela vägen upp. Det tar en halv timme att nå dessa gudomliga guldfigurer, som står i upphöjd position och tittar ned på de små människorna.

Här finns Buddhas olika gestalter. Den gudomlige, så som han visade sig inför de troende. Den tjocka Buddha som symboliserar rikedom. Om man lyckas kasta i ett mynt i hans mage, då blir man rik.

Bakifrån ser jag dörren till rikedom -:))

När man går tillbaka, då fastnar man lätt för den kinesiska Cofuciusgården, till höger.

Där lyser det i bakgrunden från Confuciuselevernas rum.

Nära gården finns det ett ställe där man lätt kan spendera några meditativa timmar. Jag gjorde det genom att betrakta sköldpaddorna.

Jag trodde vid första anblicken att de var skapade figurer, som var mycket bra gjorda (i Kina är de duktiga på att kopiera allt!). Men medan två av dem stod stilla, och den tredje klättrade upp ur vattnet, då fattade jag att de är levande.

Att sitta vid vattnet där, där som det doftar av underbara blommor och betrakta sköldpaddorna – är det inte precis det som Buddha önskade mig?

Det är år 2560 i år. I Thai startar tideräkningen när Buddha föddes. Det är enormt varmt detta året, enligt de som bor här i Pattaya. Ännu varmare är det i Bangkok – dit ska vi  åka i morgon.

Arletta

Denna plats som jag besökte i dag i Pattaya heter Wat Phra Yai Temple. Vill du se presentationen på Hotels dot com – klicka här.

.

Författare: Arletta Ellington

Vi är två personer - Arletta och Ellington. Här presenterar vi oss var för sig. Arletta först: ARLETTA kallar jag mig och jag gillar det namnet. Det låter skoj, lätt och lekande, levande och lite kvittrande - sån som jag gärna är. Jag gillar att leka, även med livets mest seriösa saker. När jag var yngre valde jag ett lekfullt yrke, som teaterregissör. Jag har dessutom mött den andra, mörka, sidan av livet, som jag har distanserat mig från. Nu lever jag med fokus på det som är det bästa i livet och ger mig själv chansen att hitta de skönaste ögonblicken i det vardagliga. De värsta dagarna har passerat och det bästa i livet är det som jag väljer. Det vill jag beskriva och dela med mig av, så njuter vi tillsammans … . Jag kallar mig ELLINGTON, ett namn jag förknippar med musik och kreativitet. Duke Ellington, jazzlegenden representerar livsbejkande njutning och eftersom jag titulerade Arletta hertiginna i mitt första brev till henne, så tänker jag mig som hennes hertig ( = duke) på denna bloggen. Jag leker gärna seriöst - som till exempel litteraturforskning - vilket jag ägnade en del av mitt yrkesliv åt. För mig syns livets ljusa sidor tydligast i kontrast mot de mörka. Jag låter livets skönhet fånga mig när det far förbi. Och om jag lyckas när jag skriver - ja, då har jag kanske synliggjort det sköna. Visa alla inlägg av Arletta Ellington