Brålanda julparad

Var finns världens största tomteparad? Någonstans i USA? Säkert! Men i Brålanda såg vi en tomteparad igår som kanske slår det mesta. Den slog oss! Med häpnad!

(Read this post in English)

Arletta: Har du varit i Brålanda förut?

Ellington: Jag var här 1984, på Rasta. Min fru och jag var på väg till BB i Vänersborg för värkarna hade börjat. Vi vågade ta en paus för en kopp kaffe den gången. Sen augustikväll var det. Ja, och jag har varit där och sett de vidsträckta åkerfälten. Då har jag varit ute i den ljusa sommarnatten för att lyssna på nattaktiva fåglar. Vaktel och kornknarr.

Brålanda ligger ju mitt på Dalboslätten, och dagtid är det sädesfält så långt ögat når. I vårbruket och i höstarnas skördetid får man ha tålamod när man kör E45:an här. Traktorer stora som hus och långa fordonståg med skrymmande jordbruksmaskiner eller vagnar med skördad spannmål. De ligger och krypkör och det gäller att inte kasta sig ut i mötande trafik när man väntar på att kunna köra om.

Nu är det vinter, och traktorer och andra maskiner är undanställda för året.

Men nej! Just där järnvägen delar Brålanda samhälle mitt itu, dit drar sig idag en ringlande orm av människor. Från Skolgatan ringlar de sig i ett led. Längs Allégatan kommer de gående. Och längs Storgatan kommer man i långa rader. På andra sidan järnvägsövergången står folk som packade sillar. Vi går dit vi också, och där hör vi dem.

En ljussmyckad traktor lösgör sig ur mörkret

Traktorerna. På sidogatorna står de uppställda bland godisstånd, karuseller och ljusslingor. Och mullrar och brummar. Längs förlängningen av Storgatan skymtar vi fler. Det går inte att se hur långt raden sträcker sig.

Vi har kommit för att se Tomteparaden. Vi väntar i sällskap med tusentals andra. Någon säger tiotusen och ja, själva skulle vi uppskatta det till sextusen, men det är svårt att räkna i mörkret, även för mig som ibland försöker räkna hur många fåglar det finns i en flock med starar eller kajor som täcker hela himlen.

När paraden kommer, har vi väntat en timme i den råa decemberkvällen. ”Tomteparaden”, sa vår vän från Älvängen, som tipsade oss om detta. ”Det vore väl fint om tomtarna kombinerades med det som julen handlar om.”

Brålanda
Två Brålandatomtar
Brålanda
Här är man öppen med vad man tillber för makter.

Här är tomtar i så många uppenbarelser man kan tänka sig. De åker på vagnar, och det för nästan tankarna till ett medeltida karnevalståg, när vi ser delvis dramatiserade situationer ur tomtelivet på en del av vagnarna. Allra först kör en vagn med blixtrande reklambudskap, och bland alla dessa blinkar det förbi lite överraskande ”Jesus – den bästa julklappen!

Detta julens budskap dominerar inte i tomtetåget.

Svanhalsen – kanske en julens phallossymbol – lyckades vi nätt och jämt fånga på bild i decembermörkret.

Tomtarna och Julbocken, istapparna och den väldiga svanen är ju återklanger av en naturdyrkan med delvis hedniska rötter.

 

Det evangeliska budskapet dominerar verkligen inte över tomtarna. Men det inramar likafullt denna helheten.

För just i slutet av tomteparaden kommer julens stjärna. Den har sällskap av tre personer utklädda till puckel-kamel och av ett litet följe av tomteklädda, som glatt bär en banderoll med samma budskap som reklambilen i täten: ”Jesus – den bästa julklappen”.

Världens längsta julparad annonseras detta som . Och så kan det mycket väl vara. I ett ståtligt tåg, den ena ljussmyckade traktorn och vagnkreationen vackrare och mer fantasifull än den andra. Så passerade de förbi oss i en sakta skridande, aldrig sinande ström. Ett stort arbete var det, och vackert. Aldrig sinande – vi stod som förhäxade i gråmörkret – utan att känna kylan – i över en timme medan tåget skred förbi.

Sen var det slut. Och vi tänkte – vilken föreställning! Vilken gemensam satsning!

Arletta: Ja! Och jag tänkte – vilken möjlighet! Vågar vi fråga Brålandaborna om de vill bjuda in oss alla på en fika och lite samtal och prat efterpå nästa gång? I Folkets Hus? I bygdegården? Kyrkan?

Ellington / Arletta

.

Brålanda Tomteparad – facebooksida

 

 

 

Författare: Arletta Ellington

Vi är två personer - Arletta och Ellington. Här presenterar vi oss var för sig. Arletta först: ARLETTA kallar jag mig och jag gillar det namnet. Det låter skoj, lätt och lekande, levande och lite kvittrande - sån som jag gärna är. Jag gillar att leka, även med livets mest seriösa saker. När jag var yngre valde jag ett lekfullt yrke, som teaterregissör. Jag har dessutom mött den andra, mörka, sidan av livet, som jag har distanserat mig från. Nu lever jag med fokus på det som är det bästa i livet och ger mig själv chansen att hitta de skönaste ögonblicken i det vardagliga. De värsta dagarna har passerat och det bästa i livet är det som jag väljer. Det vill jag beskriva och dela med mig av, så njuter vi tillsammans … . Jag kallar mig ELLINGTON, ett namn jag förknippar med musik och kreativitet. Duke Ellington, jazzlegenden representerar livsbejkande njutning och eftersom jag titulerade Arletta hertiginna i mitt första brev till henne, så tänker jag mig som hennes hertig ( = duke) på denna bloggen. Jag leker gärna seriöst - som till exempel litteraturforskning - vilket jag ägnade en del av mitt yrkesliv åt. För mig syns livets ljusa sidor tydligast i kontrast mot de mörka. Jag låter livets skönhet fånga mig när det far förbi. Och om jag lyckas när jag skriver - ja, då har jag kanske synliggjort det sköna.

3 reaktioner till “Brålanda julparad”

  1. Julparad har jag aldrig sett någon gång, trodde faktiskt att det inte fanns i Sverige, utan bara i USA där dom gör jippon av allting. Det kan säkert vara en upplevelse, och som fotograf hade det säkert varit mycket spännande. Vill bara tillägga när jag ser några av dina foton högt ISO, minst 3200, ännu högre om det behövs, använd blixt, gärna en extern också om du ska fotografera rörliga motiv, som inte får röra sig alldeles för fort, då får du köpa objektiv i klassen av den övre femsiffriga. 😂😂 Det gör inte jag, så rik är jag inte! 😂😂😂😂 Det finns en del knep att ta till, men det blir aldrig så bra som på dagen, om man inte kan använda stativ och lång slutartid. (Ursäkta påpekan, men de tre sista fotona…) Du skriver att det evangeliska budskapet inte dominerar över tomtarna. Vi har faktiskt två olika sorters med julfirande, sammanslagna till en. Tomtar och övriga figurer har inte det minsta med evangeliet att göra. Julen är ju för att fira Jesus födelse, men även när vi i Sverige inte var kristna firade vi jul. Men det var på annat vis, säkerligen påhittade saker för att vi människor skulle ha det trevligt i den mörka årstiden.

    1. Det var intressant att se denna tradition i Brålanda. Sextiofem år har de hållit på, och enligt uppgift kom de med i Guiness rekordbok 2012 som världens mest tomterika julparad.
      Jag vet, John, att jag inte alls fick till det tekniskt med fotona den här gången, men att jag likafullt publicerar dem är för att de i mina ögon ändå förmedlar en viss skönhet. Fast om detta är det tillåtet att ha skilda åsikter.

      Och tomten. Det är från början en hednisk figur. En som vaktade gården och som det gällde att hålla sig väl med, annars blev han inte så rolig att tas med. Hednisk jul har firats ganska långt in i modern tid. Personer som jag har träffat har berättat om hur de upplevt hur man på julafton fyllde storstugan (finrummet) med halm. I den låg man sedan och lekte jullekar, sjöng julsånger, sov middag och hade skoj.

      Samma person berättade att när julmiddagen serverades placerade man en riktigt stor sädeskärve i högsätet vid middagsbordet, så gick far ut i stallet och hämtade hästen och ledde den högtidligt runt bordet. Innan man sen fick sätta sig hällde man upp första supen i ett glas varefter brännvinet hälldes i den stora kärven, som nog representerade fruktbarhetsguden Frö eller Frej. Även vid andra högtidliga tillfällen genomförde man hedniska fruktbarhetsriter i familjen, men det återkommer vi till.
      Ellington

Alla dina kommentarer är välkomna

Follow

Get the latest posts delivered to your mailbox:

%d bloggare gillar detta: