Vi skriver, vi arbetar, vi älskar livet

Nu har inläggen på den här bloggen varit lite sporadiska ett tag. Det beror på att när jag, Arletta kom hem från min resa, så har Ellington och jag jobbat mycket intensivt med allting som vi inte kunde jobba med de månader då jag var bortrest utomlands. Bloggen kräver mycket arbete, och våra andra projekt har länge fått stå åt sidan. Vi kommer framöver att berätta vad de projekten är för något. Vi skriver, och just nu vill jag nöja mig med att tala om att det var mycket skönt att komma hem till mitt arbetsrum och min skrivpulpet där så mycket av min kreativitet kommer bättre till uttryck än på stranden i Rayong. Inget ont om den stranden, men den – och värmen – inspirerar mer till lättja. Vilket jag älskar också.

Det var mycket skönt nu att få arbeta tillsammans med Ellington och att se honom så tillfreds med livet. Fint att han har haft det bra när jag var borta.

När vi skriver och arbetar tillsammans besöker vi gärna nya platser och träffar nya männniskor. Denna gången lade vi en del av vår tid i Landskrona. Där finns mycket kultur värd att upptäcka märkte vi. Kanske kommer det att sätta spår i det vi gör framöver.

Vi skriver pumphuset Borstahusen

I Landskrona ska man absolut besöka Pumphuset om man älskar skönhet. Det var inte så himla lätt att hitta. Men om man kör till Borstahusen och sen kör ner mot hamnen där, så hittar man det. Det som jag älskade mest av allt var det stora härliga perspektivfönstret ut mot havet. Det kom så mycket ljus, och man kunde stå där skyddat även i blåst förstås. Och därute kunde man se Ven som ligger mycket nära här.

Och fartyg som dök upp och försvann. Där i pumphuset finns också utställningshall. Restaurangen var lite dyr för vår magra kassa, så

vi skriver yin och yang

vi drog in till Thai Take Away på Storgatan, där vi åt bra och gott och billigt de dagar vi var i Landskrona.

Arletta

 

 

 

 

 

.

Författare: Arletta Ellington

Vi är två personer - Arletta och Ellington. Här presenterar vi oss var för sig. Arletta först: ARLETTA kallar jag mig och jag gillar det namnet. Det låter skoj, lätt och lekande, levande och lite kvittrande - sån som jag gärna är. Jag gillar att leka, även med livets mest seriösa saker. När jag var yngre valde jag ett lekfullt yrke, som teaterregissör. Jag har dessutom mött den andra, mörka, sidan av livet, som jag har distanserat mig från. Nu lever jag med fokus på det som är det bästa i livet och ger mig själv chansen att hitta de skönaste ögonblicken i det vardagliga. De värsta dagarna har passerat och det bästa i livet är det som jag väljer. Det vill jag beskriva och dela med mig av, så njuter vi tillsammans … . Jag kallar mig ELLINGTON, ett namn jag förknippar med musik och kreativitet. Duke Ellington, jazzlegenden representerar livsbejkande njutning och eftersom jag titulerade Arletta hertiginna i mitt första brev till henne, så tänker jag mig som hennes hertig ( = duke) på denna bloggen. Jag leker gärna seriöst - som till exempel litteraturforskning - vilket jag ägnade en del av mitt yrkesliv åt. För mig syns livets ljusa sidor tydligast i kontrast mot de mörka. Jag låter livets skönhet fånga mig när det far förbi. Och om jag lyckas när jag skriver - ja, då har jag kanske synliggjort det sköna.

2 reaktioner till “Vi skriver, vi arbetar, vi älskar livet”

  1. Då kan man se fram emot många foton från Thailand? 🙂 Jag har jobbat på Landskronavarvet för många år sedan. Jag byggde den då nya färjan till Grekland, Kreta IV. Har även jobbat på Belos, ubåtsräddningsfartyget som är det enda i sitt slag i världen som kan rädda personer med samma atmosfärstryck hela vägen upp till kamrarna.

    1. Jo, det hela arkivet består nog av ett par tusen foton eller mer, vilka jag får sortera innan jag använder dom lämpliga. Vilken tur att ha bilder i digital form, som vi har det idag!
      Det finns fortfarande en del att komma ihåg och berätta, så jag ska gärna göra det. Särskilt efter jag har läst din kommentar-:)) Tack för titten!
      Arletta

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.