Fototerapi-2

Vad kan vi vinna genom att fotas nakna?

Jag har redan vunnit följande:

Jag har sett min kropp med andra ögon än jag brukar göra. Jag har sett mina bästa sidor och mina värsta, och jag blev medveten om det som jag måste jobba med om jag vill att min kropp ska fortsätta vara i bra skick. Jag fick bekräftelse på att min rygg inte alltid är rak. Jag fick bekräftelse på att mitt ansikte är ganska assymetriskt. Det har jag sett förut i spegeln men inte från den synvinkel som ges på fotona. Jag fick över 1000 foton, så jag fick mycket information och massor av material att undersöka. Jag gick igenom mina foton tillsammans med okända människor samt med personer som känner mig rätt bra. Jag fick deras åsikter om hur jag ser ut i olika ställningar. Ibland var det lite otrevligt att höra kommentarer om bilder där jag visar mig helt blottställd.

Tja, jag är inte blyg längre. Jag är ingen tonårig och jag vet mer om min kropp och personlighet än då. Vissa undrar varför jag vill vara så enormt öppen. Men det undrar jag själv inte över. Jag är ganska nöjd med den nivå av öppenhet och galenskap, som jag har nått nu. Mitt i min livsresa, efter massor av fel och misslyckanden, är jag fortfarande öppen och tror på världen och på människor som ett barn. Det är vackert. Så vackert att vara känslomässigt naken nära andra och nära naturen! Så skönt att vara naken i närheten av likasinnade. Så spännande att ta bort barriärer av fördomar, motiv, könsskillnad och bara vara själv, som naturen skapade det som är Jag – idag.

Arletta

Författare: Arletta Ellington

Vi är två personer - Arletta och Ellington. Här presenterar vi oss var för sig. Arletta först: ARLETTA kallar jag mig och jag gillar det namnet. Det låter skoj, lätt och lekande, levande och lite kvittrande - sån som jag gärna är. Jag gillar att leka, även med livets mest seriösa saker. När jag var yngre valde jag ett lekfullt yrke, som teaterregissör. Jag har dessutom mött den andra, mörka, sidan av livet, som jag har distanserat mig från. Nu lever jag med fokus på det som är det bästa i livet och ger mig själv chansen att hitta de skönaste ögonblicken i det vardagliga. De värsta dagarna har passerat och det bästa i livet är det som jag väljer. Det vill jag beskriva och dela med mig av, så njuter vi tillsammans … . Jag kallar mig ELLINGTON, ett namn jag förknippar med musik och kreativitet. Duke Ellington, jazzlegenden representerar livsbejkande njutning och eftersom jag titulerade Arletta hertiginna i mitt första brev till henne, så tänker jag mig som hennes hertig ( = duke) på denna bloggen. Jag leker gärna seriöst - som till exempel litteraturforskning - vilket jag ägnade en del av mitt yrkesliv åt. För mig syns livets ljusa sidor tydligast i kontrast mot de mörka. Jag låter livets skönhet fånga mig när det far förbi. Och om jag lyckas när jag skriver - ja, då har jag kanske synliggjort det sköna.

Alla dina kommentarer är välkomna