Förtroende

När man litar på en annan – en som man kan visa sina hemligheter.

Att vara naken fysiskt. 

Att vara naken själsligt och mentalt – hur känns det för mig? 

För mig? 

I allmänhet? 

Varför vågar man vara öppen? 

Hur långt vågar man gå med sin förmåga att vara nära och att tro på den andra? Att tro på sig själv? Att känna sig trygg med detta?

 

Han frågade mig: hur mycket vågar du?

Jag sa att jag vet ej. Det kommer att visa sig under processen.

Jag berättade att jag ville skapa en serie sensuella foton där jag ville spela flera olika kvinnor med olika karaktär.

Han verkade tända på mina idéer.

 

Och där uppstod inga frågor om intimitet, vilket jag uppskattade enormt,

för jag tror att detta är två olika aktiviteter. I vissa fall kan man förstås kombinera dem. 

Men i vissa fall ska man inte det.

Så var det i detta fall för min del.

 

Vet inte varför, men jag bestämde mig för att genast börja med nakna bilder.

Var det atmosfären i studion som påverkade mig?

Eller hans underbara sätt att vara så neutralt hjälpsam.

 

Nånstans i mitten, när vi gjorde en särskilt fin bild, blev han mycket inspirerad, 

Han frågade då om han fick kyssa mig.

Då sa jag nej.

Han sa omedelbart att det var bra att veta, för nej är nej.

Så gick vi vidare

med att ta närbilder.

Arletta

 

..

Författare: Arletta Ellington

Vi är två personer - Arletta och Ellington. Här presenterar vi oss var för sig. Arletta först: ARLETTA kallar jag mig och jag gillar det namnet. Det låter skoj, lätt och lekande, levande och lite kvittrande - sån som jag gärna är. Jag gillar att leka, även med livets mest seriösa saker. När jag var yngre valde jag ett lekfullt yrke, som teaterregissör. Jag har dessutom mött den andra, mörka, sidan av livet, som jag har distanserat mig från. Nu lever jag med fokus på det som är det bästa i livet och ger mig själv chansen att hitta de skönaste ögonblicken i det vardagliga. De värsta dagarna har passerat och det bästa i livet är det som jag väljer. Det vill jag beskriva och dela med mig av, så njuter vi tillsammans … . Jag kallar mig ELLINGTON, ett namn jag förknippar med musik och kreativitet. Duke Ellington, jazzlegenden representerar livsbejkande njutning och eftersom jag titulerade Arletta hertiginna i mitt första brev till henne, så tänker jag mig som hennes hertig ( = duke) på denna bloggen. Jag leker gärna seriöst - som till exempel litteraturforskning - vilket jag ägnade en del av mitt yrkesliv åt. För mig syns livets ljusa sidor tydligast i kontrast mot de mörka. Jag låter livets skönhet fånga mig när det far förbi. Och om jag lyckas när jag skriver - ja, då har jag kanske synliggjort det sköna.